Ny studie av vanlig hjärtsjukdom
Förmaksflimmer är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, och så många som 320 000 människor kan vara drabbade – med eller utan symtom. Hjärtläkaren och forskaren Henrik Almroth presenterar nu en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet som reser frågetecken runt dagens behandling av patienter med sjukdomen.
- En förvånansvärt stor andel av patienter med förmaksflimmer behandlas med läkemedlet flekainid, trots att de har andra sjukdomar som talar emot denna behandling, till exempel hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom, säger Henrik Almroth, som är läkare på hjärtkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Förmaksflimmer är en rytmrubbning som hos en del patienter leder till trötthet, hjärtklappning och andfåddhet, medan andra är helt symtomfria. Den medicinska behandlingen går ofta ut på att försöka återställa hjärtats normala rytm med hjälp av så kallade antiarytmika, det vill säga läkemedel som motverkar oregelbunden hjärtrytm.
Begränsad effekt
- Tyvärr har dessa begränsad effekt och biverkningar är vanliga. Det finns anmärkningsvärt lite kunskap om säkerhet vid användning av antiarytmika hos patienter med förmaksflimmer.
Henrik Almroth fokuserar i sin avhandling bland annat på ett av dessa antiarytmiska läkemedel, flekainid, som i en tidigare studie knutits till ökad dödlighet bland vissa patientgrupper. Undersökningen visade inte på någon överdödlighet bland patienter som behandlas med flekainid i Sverige, men Henrik Almroth anser att det kan ifrågasättas om behandling med läkemedlet alltid är motiverad och att nyttan måste vägas mot nackdelarna för varje enskild patient.
- Framför allt är det viktigt att respektera kontraindikationerna, det vill säga att flekainid inte bör användas av patienter med vissa andra hjärtsjukdomar.
Fakta om förmaksflimmer:
Förmaksflimmer är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar och den vanligaste rytmrubbningen, som drabbar cirka var tionde person över 75 år. I början av sjukdomen kommer episoderna sporadiskt, och börjar och slutar spontant, för att så småningom hos de allra flesta utvecklas till ett permanent tillstånd. Behandlingen kan bestå av ablation då orsaken till förmaksflimmer i flera fall kan åtgärdas eller kronisk medicinering som mildrar symtomen. Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp till hjärnan, och därför omfattar behandlingen ofta även blodförtunnande läkemedel. Det finns också en ökad risk för dödsfall, men det är oklart om det är sjukdomen i sig som är orsaken, eller om förmaksflimmer är ett tecken på annan sjukdom som medför ökad dödlighet.
Text: Ingrid Lundegårdh