Neutralitet svårfångat mål för socialsekreterare
Trots att socialsekreterare strävar efter att behandla alla som individer oavsett kön och etniskt ursprung lyckas inte det, visar forskning vid Örebro universitet. Arbetet präglas både av kön och etnicitet och det finns också inbyggt i vissa av de verktyg socialsekreterarna använder.
Det är Marcus Herz som i sin doktorsavhandling i socialt arbete undersökt hur man arbetar på ett socialkontor i västra Sverige. Marcus Herz har följt socialsekreterarnas arbete under två terminer, varit på metodmöten, följt diskussioner om klientkontakterna i olika sammanhang och gjort intervjuer.
Kön styr mer än behov
Kön eller etnicitet ska, enligt dem själva, inte spela någon roll i mötet med socialsekreterarna, det är ett ideal som de strävar efter i sitt arbete, men som de inte alltid lyckas leva upp till. Vissa bedömningar görs beroende på vilket kön klienten har och inte efter behovet. Marcus Herz nämner som exempel att våld uppmärksammas olika, pojkar bedöms ofta som riskfaktorer bara för att de är pojkar osv.
I sin strävan att behandla alla lika, blir kön och etnicitet en icke-fråga, som inte diskuteras, men ändå finns med och som göra att socialsekreterarna kategoriserar sina klienter och man kan se att det får konsekvenser för deras bedömningar.
Marcus Herz har också intresserat sig för ett par av de verktyg, som socialsekreterare använder sig av som stöd vid utredningar eller bedömningar. De han tittar närmare på är dels BBIC (Barns behov i centrum) och Ester. Han har där funnit att de systemen bygger på teorier, som i sin tur leder till att de påverkar hur klienterna behandlas i fråga om kön och identitet.
Ett av systemen betonar till exempel vilken roll modern spelar för barnet vilket får konsekvenser för socialsekreterarnas bedömningar. Det kan också handla om hur klienten är klädd, att huruvida personen har ”adekvata” kläder eller inte påverkar hur han eller hon blir bedömd.
Starka verktyg
– Jag är överraskad att de här verktygen har fått en så stark position, säger Marcus Herz. Det bidrar till en statisk syn på kön och etnicitet och det får konsekvenser för de bedömningar man gör och i slutändan också för klienterna
Han säger att verktygen är ideologiska och i viss mån politiska. Han hoppas att hans forskning ska bidra till att öka medvetenheten om att man inte är neutral och att det kan leda till att socialsekreterare i större utsträckning reflekterar över sin roll.
– Socialt arbete är en normerande praktik och då är man inte neutral, men samtidigt förväntas socialsekreterare vara fria från fördomar och behandla alla lika, säger Marcus Herz, som hoppas att det går att forska mer om de verktyg socialsekreterare använder och vilken människosyn de reproducerar.
Text: Lars Westberg