Hårda ekonomisystem mår bra av mjuka värden

- Traditionellt har inte mjuka värden haft så stort utrymme bland ekonomer, som arbetar med väldigt formella ekonomiska styrmekanismer. Det kan handla om budgetar, olika resultatmätningar eller ekonomiska kalkyler, som till och med ansetts stå i motsatsförhållande till förtroende och öppenhet.

Gabriella Wennbloms avhandling är en omfattande studie av litteratur inom området. I arbetet har hon ritat upp modeller av olika studier för att beskriva och jämföra vad de kommit fram till.

Orientering

- Jag började orientera samtidigt som jag började arbetet med avhandlingen. Jag hade nytta av att likt en orienterare beta av kontrollerna i tur och ordning, berättar hon.

Hon har funnit att om människor får ett ökat förtroende och om styrsystemen används med öppenhet och transparens kan de ha en positiv effekt, det gäller både i relationen mellan människor och mellan organisationer. Om man enbart upplever de ekonomiska styrsystemen som instrument för hård kontroll och resultatmätning leder det till stress och resultatförsämring.

- Ett gott förtroende kan göra att ett ekonomistyrningssystem kan användas både för att mäta resultat och i lärande syfte för att utveckla arbetet, formella och informella styrsystem behöver inte stå i motsats till varandra.

Öka medvetenheten

Det är viktigt för företag och organisationer, som är mycket formella i sin användning av styrsystem som budgetar och resultatmätningar, att bli medveten om de negativa konsekvenserna av det.

- Ekonomiska styrsystem använda på rätt sätt kan i stället bidra till att organisationen når sina mål, utvecklar affärerna och ökar medarbetarnas kunskaper. Men det handlar om att förändra styrsystemen, som ofta är rigida, och anpassa dem till att bygga och stärka förtroendefulla relationer, säger Gabriella Wennblom, som hoppas att resultatet av hennes forskning ska kunna bli till nytta för företag och organisationer och få plats i undervisningen av blivande ekonomer.

Text: Lars Westberg
Foto: Anders Liljenbring