78 miljoner till forskning om tarmbakterier och hälsa

- Örebro universitet har redan tidigare byggt en internationellt ledande forskningsmiljö inom robotik med stöd av KK-stiftelsen. Det nya anslaget är ett steg vidare för oss och vi bedömer att det finns goda möjligheter att genomföra fler framgångsrika ansökningar till KK-stiftelsen, säger Örebro universitets rektor Jens Schollin.

KK-stiftelsen bidrar med 36 miljoner kronor till den nya forskningsmiljön, och resten kommer från företag inom livsmedels- och hälsokostbranschen: Lantmännen, Valio, BioGaia, Wennström Integrated CD och Winclove Bio Industries. Dessutom kommer Örebro läns landsting att vara en viktig samarbetspartner.

Skräddarsy behandlingar

- Allt mer forskning pekar på kostens och tarmbakteriernas betydelse för fysisk och psykisk hälsa. Det ska vi undersöka närmare, men vi ska också gå ett steg längre och utveckla nya metoder för att förebygga och behandla vanliga sjukdomar som beror på störningar i samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna, berättar professor Robert Brummer vid Örebro universitet, som ingår i ledningsgruppen för den nya forskningsmiljön.

- Vi kommer till exempel att studera hur man kan förbättra mag- och tarmfunktionen genom att förändra bakteriesammansättningen i tarmen med hjälp av kosten. Det handlar då om att skräddarsy individuella behandlingar som är anpassade till de enskilda personerna.

Antalet bakterier i en människotarm är tiotals gånger högre än kroppens egna celler och det finns en nära samverkan mellan oss människor och våra tarmbakterier, som har betydelse för många viktiga funktioner i kroppen.

Internationellt samarbete

Den nya mångvetenskapliga forskningsmiljön ska undersöka hur tarm och tarmbakterier interagerar med varandra, och hur detta i sin tur påverkar signalerna mellan tarm och hjärna. Dessa signaler verkar troligen åt båda hållen, vilket innebär att det inte bara är tarmens funktion som påverkas av hjärnan, utan att även hjärnans funktion kan påverkas av tarmen och dess bakterier. Teorin stöds av att man funnit avvikande bakteriesammansättning hos personer med så vitt skilda diagnoser som irritabel tarm, svår depression och autism.

Forskningsmiljön bygger framför allt på den kompetens som redan finns vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro, men man kommer också att samarbeta med forskargrupper vid bland annat Linköpings universitet, Helsingfors universitet i Finland, Wageningen universitet i Holland, Münchens tekniska universitet i Tyskland och UCLA (University of California, Los Angeles) i USA.

Text: Ingrid Lundegårdh