Utmaning för primärvården hitta rätt vård för ryggont
För att kunna hjälpa en patient med ryggont är det viktigt att börja behandlingen tidigt. Att ta hänsyn till psykologiska faktorer som påverkar smärtan kan ha stor betydelse för hur framgångsrik behandlingen blir. Det här diskuteras i en temadel av det senaste numret av Physical Therapy där forskare från CHAMP vid Örebro universitet medverkar med flera artiklar.
– Att komma igång tidigt med rehabiliteringen av patienter med ryggont är en utmaning för primärvården. I de senaste riktlinjerna poängteras hur viktigt det är att behandlingen inte bara sker med en metod utan att man kombinerar sjukgymnastik, medicin och psykologi. Syftet med våra artiklar är att lyfta kunskaperna hos sjukgymnaster om vilken betydelse psykologin kan ha för smärtupplevelsen, säger professor Steven Linton, forskningsledare vid CHAMP (Center for Health And Medical Psychology) vid Örebro universitet.
Gör olika ont
Det är den amerikanska föreningen för sjukgymnaster, APTA, som ger ut Physical Therapy. Som en bakgrund till temanumret medverkar Steven Linton i en artikel som beskriver vilken betydelse patientens psykologiska tillstånd har för upplevelsen av smärta.
– Man kan ta ett enkelt exempel: En person som går ensam på en sandstrand, trampar och skär sig på en glasbit kan tycka att det gör väldigt ont och bli arg på den som kastat glaset. Men om han i stället på samma strand ser sitt barn vara på väg att drunkna, springer ut och räddar det, så känns smärtan från såret på foten inte alls på samma sätt.
Poängen i artikeln är att psykologiska faktorer kan driva patienten till att uppleva kronisk smärta, som gör det svårt att arbeta och att hantera vardagen. Kan man tidigt se vilka psykologiska riskfaktorer det är som kan ge patienten problem är det också lättare att behandla dem med olika psykologiska metoder.
– Därför är det viktigt att öka kunskapen i psykologi hos sjukgymnaster, att det blir en del av deras utbildning.
Psykologiutbildning
En av artiklarna beskriver en undersökning av vilken effekt det hade att ge sjukgymnasterna utbildning i psykologi. Man fann inga uppenbara skillnader i resultatet för patienternas del, men de som hade hög risk att utveckla ett långvarigt sjukdomstillstånd påverkades av om deras sjukgymnast förändrade sin inställning. Försöket visade att utbildningen måste vara kvalificerad och mer omfattande än enstaka kvällskurser för att verkligen få betydelse.
Hur effekten av sjukgymnastikbehandlingen påverkas när patienten är deprimerad eller ser överdrivet negativt (catastrophizing) på sina problem beskrivs i en tredje artikel. Behandlingen gav dåligt resultat för dem med någon av de här variablerna, men för dem med båda förvärrades problem.
Varningsflagg
Vikten av att lyssna på patienten och fånga upp signaler, som flaggar för att det finns psykologiska riskfaktorer hos patienten beskrivs i den fjärde artikeln.
– För den som behandlar patienter med ryggproblem är värk och andra symptom vardagsmat, men för patienten är det nya erfarenheter. Därför är det viktigt att vården bryr sig om att lyssna på patienten och fånga det som signalerar kommande problem, säger Steven Linton.
Samarbete
Han medverkar i samtliga artiklar, liksom Örebroforskarna Sofia Bergbom, Katja Boersma och Tomas Overmeer. Dessutom medverkar tidigare gästprofessorn i Örebro, Michael Nicholas, universitetet i Sydney, och professor Chris Main, Keele University, Storbritannien i några artiklar i temanumret. De båda senare har ett fortlöpande samarbete kring smärtforskning med CHAMP i Örebro.
Temanumret av Physical Therapy, som ges ut av America Physical Therapy Association, APTA, är nummer 5 för i år och på nätet finns den här.
Text Lars Westberg