Organisationer under genuslupp på internationell forskarkonferens
Ett femtiotal forskare från Norden, Europa, Australien och Nordamerika är samlade i Örebro i dag för att diskutera genusfrågor på GEXcel-konferens.
– Den akademiska världen och vetenskapssamfunden tycks ständigt genomgå många och snabba förändringar men när man tittar på utvecklingen ur ett genusperspektiv är det mer stabilitet än förändringar som präglar bilden, säger professor Liisa Husu, som är huvudansvarig för konferensen.
Konferensen "Gender Paradoxes in Changing Academic and Scientific Organisations", som pågår i två dagar, anordnas av Centre of Gender Excellence, GEXcel, vid Örebro och Linköpings universitet inom ramen för Vetenskapsrådets femåriga satsning på excellensprogrammen. Som en del av programmet vistas 15 utländska och svenska gästforskare i olika perioder under 2011 vid Örebro universitet för att samarbeta med lokala GEXcel-forskare.
Konferensen fokuserar på paradoxer kring genus inom högre utbildning, akademin och vetenskapliga organisationer, akademiska och vetenskapliga karriärer, jämställdhetspolitiska åtgärder i akademin, forskningsfinansiering och forskningspolitik.
I dag är kvinnor i majoritet bland studenter och utexaminerade i högre utbildning i stora delar av världen men ändå är det fortfarande en majoritet av män som undervisar, forskar, leder och bestämmer i akademin och forskningen.
– Kvinnor har släppts in som konsumenter av högre utbildning men de tillåts inte nå beslutsfattande positioner, säger Louise Morley, som är professor vid University of Sussex i Storbritannien och en av de internationellt mest kända forskarna inom fältet.
Globalt perspektiv
– Samtidigt pågår en diskussion om att kvinnor tar över universiteten på grund av att de är i majoritet bland studenterna. Männen anses bli utknuffade. I många länder diskuterar man hur man med olika riktlinjer ska kunna bryta den utvecklingen – istället för att se det större sammanhanget, säger Louise Morley.
Genusforskarna har ett globalt perspektiv på problematiken och det ser i stort likadant ut över hela världen. I Sverige, som av många ses som ett föregångsland i jämställdhetsutvecklingen, har kvinnor varit i majoritet bland studenter sedan 1977 men trots detta är endast 18 procent av Sveriges professorer i dag kvinnor.
– Detta är på samma nivå som genomsnittet i EU – knappast något att vara stolt över, konstaterar Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet.
– Utvecklingen har stått stilla också när det gäller lön. Dessutom gör de allt vanligare individuella löneförhandlingarna att skillnaderna blir större än när lönerna förhandlas centralt, säger Jan Currie, professor emerita vid Murdoch University i Australien, som har undersökt löneskillnader mellan könen i både Australien och Sverige.
Förändra det som inte syns
– Det behövs en förändring i organisationers kulturer. Det där som inte syns. Det informella. Tyvärr är det så mycket svårare att förändra än det som man tydligt kan se, säger Teresa Rees, professor vid Cardiff University, Storbritannien, en av ledande europeiska experter på området och tidigare rektor vid sitt universitet.
– Kvinnor släpps inte fram medan män inkluderas i nätverk och ges fler möjligheter. Ofta vänder man på problemet och inte sällan får då kvinnorna själva skulden. Att de valt att inte träda fram och ta plats, säger Teresa Rees.
– Forskningen om genus och jämställdhetspolitiska åtgärder inom akademin var länge fokuserade på kvinnor – det var kvinnor som var problem eller kvinnor som hade problem som måste fixas, säger Liisa Husu.
Nu är det också själva akademiska organisationerna, deras strukturer och kultur som intresserar forskarna. Man studerar hur organisationer behandlar, främjar eller blockerar kvinnor och män i deras akademiska och vetenskapliga karriärer. Därtill finns det ett ökat internationellt forskningsintresse för genusaspekter i kunskapsproduktionen och innovationsprocesser.
Text: Linda Harradine