Örebrotrio bakom rankingen
En rutinerad trio med stark anknytning till Örebro universitet ligger bakom den ranking av högre lärosäten, som nyligen fick stort genomslag i olika medier. Det är Stig Forneng, planeringschef, Thorsten Nybom, vicerektor, och Ingemar Lind, tidigare rektor, vid Örebro universitet, som bildat den oberoende associationen Urank för att arbeta med jämförande studier av olika rankingar.
Årets ranking är den fjärde i ordningen och den bygger på statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. I topp hamnade Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet.
– De två senaste åren har vi jämfört olika delområden, de två första åren jämförde vi enbart hela lärosätena. I år har vi dessutom lagt till variabler som handlar om internationalisering och därför gör vi ingen jämförelse med tidigare år, berättar Stig Forneng, som också har en bakgrund som medarbetare på Högskoleverket, där han arbetade med den här typen av statistik.
Örebro på tolfte plats
Örebro universitet hamnade i 2010 års ranking på 12:e plats av totalt 30 jämförda lärosäten. Inom delområdet humaniora-samhällsvetenskap blev det plats 7 av totalt 26, naturvetenskap-teknik plats 13 av 28 och vård-medicin 7 av 23. I studien, som bekostats av pengar från Riksbankens jubileumsfond och Lunds universitet, bygger jämförelsen på 27 olika variabler.
Att man lagt till internationaliseringen i rankingen är ingen fördel för Örebro universitet. Man hamnar där först på 28:e plats men trots det förbättrade man placeringen i totalrankingen från 15:e till 12:e plats.
Internationaliseringen mäter hur många forskare och studenter, som kommer hit respektive reser ut och hur många lärare det finns, som kommit till Sverige de senaste 20 åren.
Allt viktigare jämförelser
– För lärosätena får den här typen av jämförelser allt större betydelse. De har också fått ökad aktualitet i diskussionen om fördelning av forskningspengar. För lärosätena är det en form av benchmarking att se hur andra har lyckats inom olika områden och var det finns anledning att se vad som kan förbättras. För t ex utländska studenter, som vill komma till Sverige, kan det också vara intressant att titta på det här.
Några av variablerna är lärarkompetens, vilka studenterna är, vilka forskningsresurser man har, utbildningsresultat och hur snabbt man kommer ut på arbetsmarknaden. Att det är många variabler gör också att resultatet blir mer rättvisande.
– Vi kan se att det inte spelar så stor roll för den totala rankingen om man plockar bort eller lägger till någon variabel, säger Stig Forneng.
Läs mer om undersökningen på Uranks hemsida.
Text Lars Westberg