Miljöpolitiken - de enkla lösningarnas politik
Det är svårt att undgå budskapet om att miljön är hotad och att vi alla är ansvariga för att lösa problemen, skriver Örebroforskaren Ylva Uggla i boken (O)möjliga livsstilar. Ansvaret för miljön har till stor del flyttats från staten till individen men hur mycket kan en enskild människa göra i ett samhälle som är starkt präglat av konsumtion och där rörlighet är ett ideal?
Inom miljöpolitiken diskuteras sällan en förändring av samhällsstrukturen utan uppmärksamheten är riktad mot medborgarnas ansvar och de förändringar människor kan åstadkomma i sin vardag. Politikens och det offentligas ansvar tonas ner när debatten handlar om att få fler att åka kollektivt, köpa ekologisk mat och byta till grön el.
– Olika informationskampanjer inom Sverige och EU fokuserar på det enkla - att byta glödlampor, minska användning av varmvatten och undvika produkter med onödiga förpackningar, säger sociologiforskaren Ylva Uggla, som har skrivit boken tillsammans med Linda Soneryd vid Göteborgs universitet.
– De stora tekniska systemen hanteras som ofrånkomliga och blir därför sällan föremål för diskussion. Systemen är en central del av vår vardag men är nästan osynliga för oss, säger Ylva Uggla.
Förändra samhällets struktur
För de flesta av oss är det självklart att ha rinnande vatten, fungerande avlopp, ljus och värme. Vi funderar egentligen inte över att vi är energikonsumenter när vi tvättar våra kläder, ringer, lagar mat och duschar.
Miljörörelsen har genom åren försökt väcka frågan om samhällets struktur och funktionssätt och kommit med genomgripande samhällskritik. De vill diskutera frågor kring hur samhället kan ställas om för att en strukturförändring. I dag betonas i stället teknikutveckling, lärande, reflektion och marknadsmekanismer inom rådande strukturer som lösningar på miljöproblemen.
– Det finns många människor som uttrycker ett stort miljöintresse och engagemang men som tycker att det är svårt att leva miljövänligt på grund av ett jäktat vardagsliv. Miljövänliga alternativ som till exempel att avstå från bilresande ses som oförenligt med andra krav i vardagslivet. Miljöhänsyn kan upplevas som ett hinder för att hinna med ett yrkesliv, hem och fritidsaktiviteter, säger Ylva Uggla.
Avstå från bekvämligheter
Det är inte i första hand medvetenhet och engagemang som gör att människor lever miljövänligt utan de resurser de har tillgång till. För även om människor med högre inkomster kan välja dyra ekologiskt odlade varor och ägna semestern åt ekoturism, konsumerar och reser de i regel mer än människor med lägre inkomst.
– För diskussionen om att leva miljövänligt handlar inte om mer genomgripande förändringar som att sluta resa, drastiskt minska sin konsumtion eller avstå från bekvämligheter och modernitet.
– Tvärtemot är det så att människor, som går ett steg längre än de enkla lösningarna och försöker leva så miljövänligt som möjligt, till exempel genom att avstå från konsumtion, utmana gränser och normer - de möter ofta motstånd och människor som ifrågasätter deras sätt att leva, säger Ylva Uggla.
Varför är det så svårt att förändra?
Skillnaden i miljöpåverkan mellan befolkningsgrupper inom Sverige sammanfaller alltså med inkomster och materiell resursfördelning. Detsamma gäller mellan länder - skillnaden är stor mellan hur fattiga och rika länder påverkar miljön.
– Trots allt tal om hållbar utveckling verkar en västerländsk livsstil i grunden upprätthålla ett ohållbart system med överkonsumtion och exploatering av jordens resurser.
Men varför är det så svårt att förändra samhället i en mer miljövänlig riktning när de flesta verkar vara överens om att det är viktigt? Och varför läggs ansvaret för miljön på individen när samhället till stora delar är uppbyggt kring fortsatt konsumtion och omfattande energianvändning?
– Det finns inga enkla svar men engagemang och debatt kan bidra till att tydliggöra den politiska dimensionen och komplettera bilden av de många enkla lösningarnas politik, avslutar Ylva Uggla.
Text: Linda Harradine