Meriterade lärare för bättre pedagogik

– Det här är inte en belöning för lång och trogen tjänst utan det handlar om en bedömning av lärarens skicklighet, säger Eva Sahlberg Blom, som chef för fakultetskansliet och ordförande i den styrgrupp som svarar för den högskolepedagogiska utvecklingen, kallad Hpuff.oru.
Ann-Cathrine Åquist, studierektor i kulturgeografi, är ordförande i bedömningsgruppen för Särskilt meriterad lärare och berättar mer om vad det är.

Den goda lärargärningen

– Idén är att synliggöra och belöna den särskilt goda lärargärningen. Att bli Särskilt meriterad lärare innebär också ett lönelyft motsvarande det som docenter får. Adjunkter, lektorer och professorer kan ansöka om att bli meriterade lärare och de ska uppfylla vissa kriterier och bedöms sedan av en grupp sakkunniga. Därefter är det fakultetsnämnden som fattar beslut.
Kriterierna, som ska uppfyllas, handlar om att ha fokus på studenternas lärande, ha en tydlig utveckling samt ett forskande förhållningssätt. Modellen påminner mycket om docentmeriteringen och har hämtat inspiration från Lunds tekniska högskola, som arbetat flera år med det här.
– Allt fler lärosäten intresserar sig för det här och vi har många förfrågningar om hur vi arbetar, säger Ann-Cathrine Åquist. Vad jag vet är det än så länge, utom vi, bara Lunds tekniska högskola och Mälardalens högskola som har det här systemet.

Pedagogisk konferens

– Det är en kvalitetsfråga inte bara för individen. Örebro universitet ska ha en bra undervisning och det här är ett sätt att stimulera den pedagogiska diskussionen. Vi arrangerar en årlig pedagogisk konferens och för de som blir Särskilt meriterade lärare ingår det att medverka vid konferensen. Vartefter fler blir meriterade, kommer också diskussionen och konferensen att växa och vi får ett ökat idéutbyte.
Förra året var det tre lärare vid Örebro universitet som utsågs till Särskilt meriterade lärare; Åsa Kroon Lundell, MKV, Anders Avdic, informatik och Krister Persson, kulturgeografi.

Blev bättre lärare

– Det här är ett mycket bra initiativ, säger Anders Avdic. Det ”pedagogiska portfölj” man ska sätta ihop vid ansökan gör att man tänker efter vad man vill, vad man kan och varför man undervisar. Det är något som alla borde göra, det är viktigt att ha en idé om vad man gör och att det ställs krav på det.
Han säger att forskningen visserligen är viktig, men att två tredjedelar av universitetets resurser går till undervisning och då ska det också ställas kvalitetskrav på den.
– Forskningen är viktig, men den kan inte ersätta pedagogiken, säger han och tycker att utnämningen till Särskilt meriterad lärare också gett honom en inre legitimitet, som gör att han blivit bättre som lärare.

Text: Lars Westberg