FAS ger stöd till forskning om arbetskraftsinvandring

En åldrande befolkning och låga födelsetal i Sverige gör att det krävs ett tillskott av människor i arbetsför ålder om tillväxt och välstånd ska upprätthållas. Inom hela EU har det länge pågått diskussioner om hur man ska kunna öka arbetskraftsinvandringen på ett sätt som gagnar länderna.

Reglerna kring arbetskraftsinvandring ska se till att människor som redan finns i landet inte trängs undan, säkra invandrares anställningsvillkor och samtidigt göra det möjligt för företag att anställa den kompetens som behövs.

– Som jag ser det är det två poler som reglerna rör sig mellan. Den ena är en helt arbetsgivarstyrd invandring, som ska vara så enkel och flexibel som möjligt, där anställningsvillkoren lämnas till parterna att komma överens om. Den andra är en protektionistisk myndighetsstyrd invandring med mer insyn och kontroll, säger Catharina Calleman.

Regler i konflikt med likabehandling och jämställdhet

Nya regler trädde i kraft 2008 och de ska bland annat ge arbetsgivare bättre möjligheter att rekrytera människor med rätt kompetens. Samtidigt ska löner, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor för invandrare vara i nivå med dem som gäller för arbetstagare som redan finns i landet.

– Men vi har sett hur till exempel grova missförhållanden för hitresta utländska bärplockare har avslöjats. Jag ska undersöka om tillämpningen av reglerna hamnar i konflikt med till exempel strävanden efter likabehandling och jämställdhet.

– Invandrande arbetstagare hamnar till exempel i ett beroendeförhållande till arbetsgivaren eftersom deras arbetstillstånd under de första åren knyts till en viss arbetsgivare och först efter två år ändras till att vara knutet till ett visst slag av arbete.

– Jag ska undersöka om det är så att lagstiftningen och tillämpningen av den upprätthåller och skapar exkludering på grund av etnicitet eller nationalitet i arbetslivet, avslutar Catharina Calleman.

Text: Linda Harradine