CASADEMA fångar informationsflödet
Hur ska vi gå till väga för att kartlägga hur människor interagerar med datorsystem? Vi kan använda CASADEMA-metoden, ett arbetssätt utvecklat av Maria Nilsson, som är kognitionsvetare och har skrivit en doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Metoden går under namnet CASADEMA, en förkortning av engelskans Capturing Semi-Automated Decision Making. Arbetssättet gör det möjligt att fånga flödet av information mellan en människa, ett datorsystem, ett anteckningsblock och andra så kallade kognitiva artefakter.
CASADEMA-metoden är resultatet av Maria Nilssons doktorsavhandling.
Flygledare
När Maria Nilsson använde CASADEMA-metoden för att kartlägga hur flygledare på Arlanda interagerade med sina tekniska system gjordes intressanta upptäcker. Till exempel använde flygledarna en scrollista i ett av systemen för att hålla koll på hur mycket arbete det skulle bli inom de närmaste timmarna. Men scrollistan var inte avsedd för det här ändamålet utan skulle egentligen fylla en helt annan funktion.
– Det här hade jag aldrig upptäckt om jag hade anlagt ett strikt tekniskt perspektiv. Men med hjälp av CASADEMA blev scrollistans dubbelfunktion väldigt tydlig, säger Maria Nilsson.
Kunskapen om att användaren brukar en funktion till något annat än den ursprungligen var avsedd för är viktig. Kunskapen kan framförallt användas när nya datorsystem ska konstrueras.
Inte bara teknik
Maria Nilsson har genomfört sin forskning inom ramen för Högskolan i Skövdes forskningsprogram Informationsfusion. För forskare inom det här området är så kallade beslutsstödsystem – som flygledarens tekniska hjälpmedel – ett viktigt forskningsområde.
Det som skiljer Maria Nilssons metod från många andra på området är att hon inte begränsar sig till tekniken. Anteckningsblocket som flygledaren noterar på och flygledarens samtal med sina kollegor är också kognitiva element vars användning CASADEMA-metoden kan användas för att kartlägga.
Text: Ulf Nylén