5,1 miljoner till forskning om naturvetenskap i förskolan

Yrkesverksamma inom förskolan beskriver först och främst förskolan som en omsorgsinstitution. Naturen och utevistelsen ses ofta som en frizon som ger möjlighet till fri lek och övning av socialt samspel och motoriska färdigheter.

– Detta kan vara ett hinder för att använda naturen för strukturerade undersökande aktiviteter, säger Bodil Sundberg, forskare i biologi vid Örebro universitet, som leder projektet i vilket pedagogikforskaren Britt Tellgren vid Örebro universitet ingår tillsammans med forskare från Umeå universitet.

Många pedagoger inom förskolan har dessutom ett komplicerat förhållande till naturvetenskap och bristen på naturvetenskapliga aktiviteter kan därför också delvis bero på en skeptisk attityd till ämnet och brist på kompetens att leda aktiviteter inom området.

Omsorg kontra läromål

– Pedagogerna känner sig osäkra inför vad naturvetenskap är och hur det kan integreras i verksamheten eftersom de själva har svaga kunskaper och i många fall negativa erfarenheter av den naturvetenskap de mött under sin skolgång, säger Bodil Sundberg.

Nya forskningsresultat pekar också på att traditioner som verksamheten bär på spelar in på ett sätt som gör att även om såväl kompetens och en positiv attityd finns bland personalen så är det inte säkert att de utnyttjas.

– En inre motsättning som därför är intressant att studera är förskolans traditionella inriktning på omsorg kontra de nya förtydligade läromålen och hur det påverkar aktiviteterna.

– Förhoppningen är att projektet ska ge kunskap om hur föreställningar om förskolan, förskollärarrollen och naturvetenskap som ämne påverkar utvecklingen av naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan och om vilka faktorer som kan gynna utvecklingen, säger Bodil Sundberg.

Text: Linda Harradine