Ny bok om hur människor använder sin makt som konsumenter
Politisk konsumtion är ofta förknippat med bojkott av kända varumärken – men det kan lika gärna handla om rasism. Örebroprofessor Magnus Boström är en av tre redaktörer bakom The Oxford Handbook of Political Consumerism. En bok om hur människor använder sin makt som konsumenter för att påverka.
The Oxford Handbook of Political Consumerism
Redaktörer: Magnus Boström, Michele Micheletti och Peter Oosterveer
Det är en riktig tegelsten – 60 forskare från olika delar av världen bidrar med 41 kapitel i en bok på nästan 1 000 sidor.
– Ja, det har varit ett spännande arbete som har tagit tre år att slutföra, säger Magnus Boström, professor i miljösociologi vid Örebro universitet.
Boken beskriver hur protesterna har flyttats från gatorna till affärerna och hur kunder stödjer eller bojkottar företag, produkter eller varumärken av olika skäl kopplade till ideologi, miljö eller etik. De väljer alltså utifrån andra aspekter än pris eller kvalitet.
– Vi har delat in det i fyra kategorier, säger Michele Micheletti, redaktör till boken och forskare vid Stockholms universitet som myntat begreppet politisk konsumtion.
Köpa en vara för att göra något gott
Den första – att bojkotta kända varumärken eller företag på grund av till exempel dåliga arbetsförhållanden eller miljöskäl är vanligt och ofta långvarigt. Bojkotten mot företaget Nestlé är ett exempel som pågick under ett par årtionden.
Även det motsatta är vanligt. Att konsumenter väljer att köpa en vara för att göra något gott. Det kan handla om att köpa produkter med olika märkningar som till exempel fair trade eller MSC, miljömärkning för fisk.
Den tredje formen handlar om kommunikation. Att man får andra att köpa en produkt – eller avstå. Varumärken förändras eller lyfts fram på olika sätt för att locka till skratt men även reflektion.
Den fjärde formen av politisk konsumtion är den mest genomgripande – att förändra sin livsstil. Människor som framställer egen el, köper lastcykel istället för bil eller gör stora förändringar när det gäller mat.
– Det är enkelt att köpa fisken som är miljömärkt eller kaffet som har producerats under schyssta förhållanden. Att bli vegan kräver desto mer, berättar Magnus Boström.
Uttrycka sin oro genom köpstopp
Allt fler väljer också utifrån oro för klimat och miljö att minska sin konsumtion och uttrycka sin åsikt genom köpstopp, att handla begagnat och att reparera saker istället för att byta ut dem. Än så länge är det ändå en liten rörelse.
– Det är inte enkelt att gå från ord till handling när det är genomgripande förändringar som får en stor effekt på vardagen, säger Magnus Boström.
Det är inte alltid det är demokratiska drivkrafter bakom den politiska konsumtionen.
– Politisk konsumtion kan inte klassas som bra eller dåligt. I Australien under tidigt 1900-tal valde många att ”handla vitt” när det gällde socker – de köpte bara socker som var producerat av vita människor, säger Magnus Boström.
Det är bara ett av många exempel där rasistiska eller etniska motsättningar är drivkraften. I olika delar världen har det funnits och finns många olika skäl – homofobia, sexism eller nationalism.
Engagemanget och skälen skiljer sig också avsevärt mellan olika sektorer. Det är sällan det handlar om elektronikbranschen.
– Detta trots att till exempel mobiltelefoner har stor påverkan. Metaller utvinns med tvångsarbete i konfliktområden i Afrika. Även miljö och djurliv drabbas – inte minst gorillor som har blivit avsevärt färre i dessa områden.
– Mode, mat och leksaker är desto oftare i blickfånget, säger Magnus Boström.
Krigsleksaker och Barbiedockor
Protesterna har handlat om allt från djurskydd till arbetares rättigheter. Men det innefattar också vad sakerna symboliserar. Det har varit tydligt när det handlar om leksaker.
– Efter andra världskriget protesterade många, främst kvinnor, mot krigsleksaker. På 70-talet började konsumenter reagera på uppdelningen mellan flickor och pojkar – mellan dockor och bilar, säger Magnus Boström.
En Barbiedocka som sade ”matte är svårt” till flickor runt om i världen väckte starka reaktioner och företaget valde till slut att plocka bort det.
2006 ledde protester mot leksaker som innehåller bly till en rättslig process som slutade med ändringar i lagen. Det går alltså att förändra med köpkraft.
– Olika former av politisk konsumtion har funnits länge men de senaste 30 till 40 åren har det ökat. Samhället har blivit komplext och många känner att traditionella politiska lösningar inte räcker till. De vill ha andra sätt att uttrycka sina åsikter på – och forskningen visar att det ger effekt, säger Magnus Boström.
– Men kan vi rädda världen på det här sättet – nej det skulle vara en överdrift, säger Michele Micheletti.
Text, foto och film: Linda Harradine