Nobelveckan 24: ”Institutioner avgörande för ländernas välstånd”
Årets Nobelpris i ekonomi till Alfred Nobels minne belönar forskning som visar orsaken till skillnader i välstånd mellan nationer.
Thomas Denk, professor i statskunskap vid Örebro universitet, forskar om hur nya stater skapas.
Vad tycker du är mest spännande med årets Nobelpris i ekonomi?
Pristagarna visar hur utformningen av institutioner, alltså spelreglerna för samhällslivet, påverkar länders utveckling och förklarar skillnader mellan länder i välstånd. Pristagarna förklarar också varför vissa länder ändrar sina institutioner medan andra länder fastnar med institutioner som inte ger välstånd. När medborgarna har möjlighet att mobilisera sig kan de utmana den politiska eliten och förändra de institutioner som gynnar eliten. Eliten kan inför hotet att förlora makten reformera institutionerna. Annars kan medborgarna försöka ta över makten och införa nya institutioner.
Hur påverkar denna kunskap samhället?
En lärdom är att hur vi utformar våra institutioner påverkar utvecklingen i landet. Det ger oss möjligheter att påverka utvecklingen. Om vi inrättar institutioner som demokrati, äganderätt och rättssäkerhet ger det bättre förutsättningar för välstånd. Institutioner har också effekter under lång tid. Men det tar tid innan en förändring får effekt om det finns arv kvar från tidigare institutioner. Om ett land inför demokratiska institutioner idag kan det ta tid innan de får effekt på välståndet. När de väl får effekt kan effekten kvarstå under lång tid.
Vilken koppling finns det till forskning på Örebro universitet/din forskning?
Deras forskning är relevant för flera om områden, som historia, juridik, nationalekonomi och statsvetenskap. Min forskning handlar om hur nya stater skapas och utvecklingen i nybildade stater. Pristagarna har visat hur institutioner som inrättades i kolonier har haft betydelse för deras utveckling som självständiga stater. I en del kolonier inrättades institutioner som exploaterade kolonierna och gynnade en lokal elit av kolonisatörer. Dessa kolonier har haft sämre förutsättningar som självständiga stater än de stater som hade mer inkluderade institutioner som kolonier.
Nobelpriset i ekonomi till Alfred Nobels minne 2024 delas ut av Riksbanken och går till Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson som har studerat orsaken till att det finns så stora skillnader i välstånd mellan nationer. De visar att en viktig faktor är olikheter i samhälleliga institutioner (Källa: Nobelstiftelsen).
Thomas Denk är professor i statskunskap vid Örebro universitet. Här kan du läsa mer om hans forskning: Thomas Denk - Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap - Örebro universitet
Nobelveckan 2024 – tidigare artiklar
-
Nobelveckan 2024: "Han Kang är en ovanlig Nobelpristagare i litteratur"
Årets Nobelpristagare i litteratur hyllas för sin intensiva, poetiska prosa som konfronterar historiska trauman och blottlägger livets skörhet. Samtidigt gör Han Kangs relativt unga ålder henne till en ovanlig Nobelpristagare, enligt Moa Marken,...
-
Nobelveckan 2024: ”Forskarna löste av en av de stora utmaningarna inom biologin”
Årets Nobelpris i kemi belönar två upptäckter. Den ena har gjort det möjligt att bygga nya proteiner. Den andra har med hjälp av en AI-modell klarat av att förutspå proteiners komplexa strukturer. På Örebro universitet kombinerar forskarna Marcus Krantz...
-
Nobelveckan 2024: "Nobelpriset speglar de förväntningar som finns kring AI just nu"
Årets Nobelpris i fysik lyfter fram upptäckter som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk. Denis Kleyko har undersökt hur idéer från kognitiv neurovetenskap har påverkat utvecklingen av artificiell intelligens.
-
Nobelveckan 2024: "En viktig påminnelse om de fasansfulla effekterna av kärnvapen"
Nobels Fredspris 2024 sätter fokus på de mest destruktiva vapen som världen skådat – kärnvapen. En påminnelse som är mer aktuell än någonsin, enligt Märta Johansson, forskare i rättsvetenskap vid Örebro universitet.
-
Nobelveckan 2024: “Hjälper oss att förstå vilka riskfaktorer som leder till sjukdom”
Årets Nobelpris i medicin belönar upptäckten av mikroRNA och den mekanism som styr våra geners aktivitet. Hanna Östling, läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro och doktorand vid Örebro universitet, forskar om hur mikroRNA fungerar i moderkakan.