Nobelveckan 2024: ”Forskarna löste av en av de stora utmaningarna inom biologin”

Kollage Nobel 24

Årets Nobelpris i kemi belönar två upptäckter. Den ena har gjort det möjligt att bygga nya proteiner. Den andra har med hjälp av en AI-modell klarat av att förutspå proteiners komplexa strukturer.
På Örebro universitet kombinerar forskarna Marcus Krantz och Pedro Zuidberg dos Martires biologi och AI för att förstå hur celler fungerar.

Vad tycker ni är mest spännande med årets Nobelpris i kemi? 

Forskarna löste av en av de stora utmaningarna inom biologin. Proteiner består av långa kedjor av 20 olika typer av byggstenar men i naturen framträder de bara som snyggt hopvikta bollar. Hur de viks i tre dimensioner avgör hur de fungerar. Vilken form en viss proteinkedja skulle anta var ett fullständigt mysterium och ansågs ligga flera decennier bort från att lösas.
 
Nobelpriset är också ett erkännande av den artificiella intelligensens potential att bidra till vetenskapliga genombrott. Det är en manifestation av ett paradigmskifte som just nu pågår inom vetenskapen.

Pedro Zuidberg dos Martires och Marcus Krantz

Pedro Zuidberg dos Martires och Marcus Krantz

Hur påverkar denna kunskap samhället? 

Det påverkar främst utveckling av läkemedel. När vi vet hur molekyler ser ut och fungerar i tre dimensioner kan vi förutsäga hur de interagerar med och reagerar på andra molekyler – och även på läkemedel. Att känna till proteiners strukturer möjliggör därför en mer rationell läkemedelsdesign.
 
Lika viktigt är att detta förbättrar vår grundläggande förståelse av biologin och sjukdomsmekanismer – och hur man kan förklara skillnader mellan olika individer. Slutligen ger det en mer nyanserad syn på AI som ett verktyg för att främja vår förståelse inom andra områden.

Vilka kopplingar finns det till forskning vid Örebro universitet? 

Örebro universitet har en stark AI- och robotikforskning och universitetet arbetar aktivt för att koppla denna expertis till andra discipliner för att gemensamt lösa problem. Vår forskning som använder AI för att förstå hur celler fungerar är ett exempel på detta. På lång sikt skulle AI kunna användas för att avgöra vilka läkemedel som fungerar på olika patienter – och vilka som bör undvikas.

Nobelpriset i kemi 2024 går till David Baker, som har lyckats med det nästan omöjliga konststycket att bygga nya proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har med hjälp av en AI-modell löst ett 50 år gammalt problem: att förutspå proteiners komplexa strukturer. Potentialen i dessa upp­täckter är enorm. (Källa Nobelstiftelsen)

Marcus Krantz, forskare i systembiologi vid Örebro universitet och Pedro Zuidberg dos Martires, biträdande lektor inom datavetenskap vid Örebro universitet, kombinerar biologins kunskapsmodeller med AI för att förstå hur celler fungerar. Det slutgiltiga målet är att ta fram en modell som kan anpassas till varje patient.

Läs mer: De förenar AI och biologi för en ny väg mot personliga behandlingar i vården

 

Nobelvecka 2024 - tidigare artiklar