Mer egenodlad mat och digital rehab för cancerpatienter – här är Social Impact Lab

Social Impact Lab vid Örebro universitet samlar forskare och undervisande personal för att utveckla innovativa lösningar, metoder och verktyg som gör nytta utanför den akademiska världen.

Under året kommer fyra deltagare att utveckla sina idéer med stöd både av varandra och av Innovationskontoret vid Örebro universitet.

Vill öppna dörrar för fler unga kvinnor att bli framtidens innovatörer

Ulrika Sultan, lärare och disputerad i teknikens didaktik, vill förändra samhällets syn på flickors intresse för teknik.

– Jag vill utmana och förändra det allmänna narrativ som beskriver flickor som ointresserade av teknik. Detta narrativ har skapat initiativ som går upp på att flickor ska bli teknikintresserade i stället för att flickor ses som teknikintresserade, säger Ulrika Sultan och lägger till:

– Genom att förändra hur beslutsfattare och samhällsaktörer uppfattar flickors intresse för teknik kan vi driva en långsiktig förändring som skapar fler möjligheter för kvinnor inom teknikens värld. Det öppnar dörrar för fler unga kvinnor att bli framtidens forskare, ingenjörer och innovatörer.

Vill utveckla digital rehabilitering för cancerpatienter

Marcus Jonsson, disputerad inom medicinsk vetenskap med inriktning kirurgi och verksam som legitimerad specialistsjukgymnast vid USÖ, vill utveckla digital rehabilitering för personer med cancer. Om det blir framgångsrikt hoppas han kunna bredda konceptet även till andra sjukdomsgrupper.

– Det finns hög evidens för att fysisk träning har positiva effekter och personer med cancer bör därför rekommenderas olika former av träning. Inom Region Örebro län bedrivs fysioterapeutledd träning i grupp för patienter med cancer i nuläget enbart på sjukhusen, säger Marcus Jonsson och fortsätter:

– Att kunna erbjuda digitalt stöd vid rehabilitering skulle kunna leda till att invånare som i dag inte deltar i rehabiliteringsinsatser får möjlighet att göra det.

Vill hjälpa fler att odla sin egen mat

Ulf Hanell, agronom och lärare i miljövetenskap, vill göra fler delaktiga i sin matförsörjning. För att lyckas med det ska han beskriva ett enkelt odlingssystem för odling av grönsaker och fördjupa förståelsen kring vanliga utmaningar för småskalig grönsaksproduktion.

– De flesta av oss saknar i dag anknytning till den mat vi äter. Många vill även göra hälsosammare matval för sitt hushåll, något som ju kan vara lättare sagt än gjort. Ett sätt att närma sig dessa utmaningar är att bli mer delaktig i sin matproduktion, men detta innebär också utmaningar. Pallkragen är trevlig men ger inte så mycket mat, och större odlingar kräver resurser som tid och kunskap. Och på sommaren vill man ju även göra andra saker, säger Ulf Hanell.

Vill lyfta det digitala livet på landsbygden

Natasha Webster, docent i kulturgeografi, ska driva ett projekt som går ut på att förstå och förbättra det digitala livet på landsbygden. Genom att kartlägga den sociala dimensionen av olika landsbygdsaktörers digitala liv och villkor, vill hon underlätta för olika aktörer att bättre kunna verka utifrån deras och landsbygdens behov.

– Vi behöver värna om de faktorer som bidrar till att människor vill verka i och leva på landsbygden för att få hållbarhet och ”spatial justice”, alltså att resurser, möjligheter och makt fördelas rättvist mellan stad och landsbygd. Ett vanligt sätt att göra rurala platser mer attraktiva och socialt hållbara är att bygga digital tillgänglighet så att människor kan arbeta, studera, utforska fritidsintressen och hobbies där, säger Natasha Webster.