Appen som kan få oss att må bättre: ”Stor sannolikhet att få en slutdikt som ger nya idéer och känslor”

Daniela Andrén har studerat användare i mobilappen Haikujam. Appen är inspirerad av den japanska versformen haiku, som består av tre rytmiskt uppdelade enheter.

– I appen är användarna beroende av varandra för att skriva en haiku, och därför finns en stor sannolikhet att de får en slutdikt som ger nya idéer och nya känslor, säger Daniela Andrén, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Enligt Haikujams grundare Dhrupad Karwa ökar den kreativa interaktionen mellan användare deras välbefinnande, det vill säga hur nöjda människor är med sitt liv över en längre period. Nu visar Daniela Andrén det faktiskt finns ett samband mellan välmående och hur lång tid användarna spenderar i appen och på andra social networking platforms.

– Om användarna tillbringar den mesta av tiden på sociala medier i Haikujam-appen, då mår de i genomsnitt bättre än de användare av appen som till exempel spenderar mer tid på Facebook och WhatsApp, förklarar Daniela Andrén.

"Betydligt gladare än de andra grupperna"

Sex av tio som deltog i studien var studenter och de flesta var yngre än 25 år. Men Daniela Andrén säger att app-användare som är äldre än så mår bättre än de yngre.

– Jag har analyserat hur nöjda de är med sina liv under det senaste året. Det syns tydligt att användare som är äldre och har jobb och familj är betydligt gladare än de andra grupperna.

Analysen visade också att kvinnorna mådde bättre männen.

Totalt fick 526 användare i appen svara på hur de mådde. Cirka 85 procent är födda och bor i Indien. De flesta användarna pluggar eller har en högre utbildning inom områdena vetenskap och teknik eller företagsekonomi.

Idén föddes på ett kafé

Appen Haikujam skapades 2015 av tre ekonomistudenter vid University College London. Idén till appen uppstod när en av grundarna mådde mindre bra.

– Han satt på ett kafé och började skriva få ord på ett papper och gav till sin vän. Vännen skrev få ord tillbaka. De fortsatte – och började sedan skratta och må bättre, berättar Daniela Andrén.

Hon tog kontakt med grundarna och visade dem tidigare forskning inom området och frågade om hon skulle kunna forska om användarnas välmående och hur mycket de använde appen och andra social networking platforms.

AI-teknik kan öka välbefinnandet

Och redan nu används AI-teknik för att analysera hur användarna använder positiva och negativa ord. Daniela Andrén ser att det finns flera möjligheter att kunna utveckla appen för att höja användarnas välbefinnande.

– Om någon varit deppig eller negativ skulle AI-tekniken kunna komma med förslag på mer positiva ord för att balansera upp.

Hon vill gärna kunna med samarbeta med Spotify i sin fortsatta forskning om välbefinnande.

– Det finns ett ökat antal studier som ger stöd för att musik kan användas som terapi. Det är enkelt att få statistik över vilken typ av musik folk lyssnar på, men vi vet inte hur de mår, säger Daniela Andrén.