Hon visar att dans hjälper mot ohälsa hos flickor

– Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga grundstenar, berättar Anna Duberg, fysioterapeut på psykiatrin för barn och unga vuxna vid Universitetssjukhuset, USÖ.

Resultaten från avhandlingen visar att dansen hade tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för en grupp tonårsflickor med psykisk ohälsa. Närvaron i dansgruppen var genomgående hög och 92 procent skattade dansen som positiv. Resultaten visade också att den självskattade hälsan ökat betydligt i dansgruppen jämfört med kontrollgrupp. Kroppsliga besvär såsom huvudvärk och magvärk, stressrelaterad mental ohälsa och även användning av smärtstillande medicin minskade i dansgrupp.

Rekordmånga mår dåligt

I studien ingick flickor 13-18 år som ofta besökte skolhälsovården för återkommande problem med just huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress. Under två terminer deltog de i dans två gånger i veckan.

Bakgrunden till Anna Dubergs forskning är den stigande psykiska ohälsan hos flickor i tonåren.

– Så många som mår dåligt har det inte varit i sen Folkhälsomyndigheten började mäta skolbarns hälsovanor på 80-talet. Flickor upplever högre krav på sig själva än vad pojkar gör, både från skolan och inifrån sig själva. Det är allt ifrån att lyckas, utseendet, vem man är på sociala medier och oro för skolarbetet, säger Anna Duberg.

En fristad från kraven

Den prestationsfria atmosfären och stödjande gemenskapen i projektet visade sig ha särskilt stor betydelse för flickorna. Dansen blev en fristad från stress och upplevda krav. Rörelser och musik ger en paus från negativa tankemönster eftersom det flyttar fokus från tankar till upplevelse.

– Kroppen ska vara en källa till glädje. Det finns något annat än utifrånperspektivet som det är mycket fokus på idag, dans och rörelse kan hjälpa dem skifta fokus till inifrånperspektivet istället. Flickor i tonåren behöver uppleva kroppen inifrån. Det perspektivet kan ge otroligt mycket glädje. Det ena kan leda till sjukdom medan det andra kan leda till stärkt hälsa, positiva levnadsvanor och att ta hand om sig själv med fysisk aktivitet, säger Anna Duberg.

Utöver de fysiologiska effekterna så kan fysisk aktivitet som individanpassas stärka självkänslan och tilltron till att man klarar av att bemästra situationer. För att nå hälsoeffekter så är det viktigt att aktiviteten utförs regelbundet. Det måste helt enkelt vara kul, konstaterar Anna Duberg. Studien visade också att dansen var hälsoekonomiskt effektiv genom besparingar i skolhälsovården och en ökad livskvalitet.

Redan spritt i Sverige

Hennes förhoppning är att dansen ska bli ett självklart behandlingsalternativ för flickor med psykisk ohälsa i tonåren. Anna Duberg har utbildat 60 instruktörer i landet och nya grupper har startat, från Malmö till Haparanda. I Örebro kommun har forskningen redan blivit verklighet, det finns möjlighet för flickor inom målgruppen att framöver vara med i dansgruppen ”Bara dansa” som ges efter skoltid i en central dansstudio.

Avhandlingen i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap läggs fram fredag 20 maj klockan 9 i Wilandersalen på USÖ. Professor Margareta Möller har varit huvudhandledare och opponent är professor Töres Theorell.

Text: Elin Abelson
Foto: Kicki Nilsson/Icon