Forskare jämför hur skolor bryter segregationen och agerar för ökad måluppfyllelse

–  Idag finns kunskap om skolsegregationens orsaker och konsekvenser, men begränsad forskning i Sverige om de försök som gjorts för att hantera och lösa problemen. Det är den luckan vi vill fylla, säger Jan Jämte, lektor i samhällskunskap och ansvarig för projektet som ska pågå i fyra år.

Enligt Skolverket finns en medvetenhet hos både kommunala skolor och friskolor om att skolsegregationen är ett problem som kräver åtgärder, men i dagsläget saknas riktlinjer för hur problemen ska hanteras.  Många kommuner tagit egna initiativ.

Som utgångspunkt för projektet har forskarna genomfört en kartläggning som delar in de lokala initiativen i tre huvudtyper. En del skolor har fått extra resurser av kommunen, där huvudmännen till exempel har strävat efter att locka den bästa personalen. Andra kommuner har stängt skolor och flyttat elever till andra skolor. Slutligen har en del kommuner slagit samman skolor för att skapa helt nya enheter med större blandning av elever.

–  Genom att studera och jämföra olika lokala initiativ för att bryta skolsegregation ges förutsättningar att utforska de likheter och skillnader, möjligheter och utmaningar, som ryms inom olika tillvägagångssätt, säger Jan Jämte.

Förutom Jan Jämte, statsvetare, deltar Emma Arneback och Andreas Bergh, forskare i pedagogik och Anders Trumberg, forskare i kulturgeografi, alla vid Örebro Universitet.

–  Det nationella intresset för frågorna är stort, både från utbildningssektorn och från den politiska sfären. Skolan är en nyckelaktör för att motverka segregationen i samhället och lärdomar från lokala initiativ kan få en avgörande betydelse för utbildningens övergripande organisering, säger Jan Jämte.

Text: Maria Elisson
Foto: Örebro universitet