Färre timmar hemsyrgas ökar inte risk för dödsfall eller sjukhusvistelse
–Eftersom syrgas kan ge skamkänslor, isolering och begränsning av fysisk aktivitet är de här resultaten väldigt betydelsefulla för vår patientgrupp, säger Josefin Sundh.
Patienter kan klara sig utan syrgas i nio timmar varje dag. Det visar resultatet av världens största studie om hemsyrgas (REDOX), nu publicerad i den högt rankade tidskriften New England Journal of Medicine.
– Vi har gjort den första randomiserade kontrollerade studien om hemsyrgas på mer än 40 år och den vänder upp och ner på tidigare antagande om hur syrgas ska ges, säger Josefin Sundh, affilierad forskare vid Örebro universitet och överläkare inom hjärt-lungmedicin och klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset Örebro.
Idag är rekommendationen både i Sverige och andra länder att ge syrgas minst 15 timmar, men helst 24 timmar om dygnet. Denna behandlingstradition baseras helt på hopslagna data från två små studier på KOL-patienter från tidigt 80-tal.
– Vi vet sedan länge att både syrgas i 15 timmar och 24 timmar per dygn förlänger överlevnaden vid kronisk syrgasbrist, men ingen tidigare studie har på ett randomiserat sätt jämfört dessa två behandlingsalternativ. Eftersom syrgas kan ge skamkänslor, isolering och begränsning av fysisk aktivitet är de här resultaten väldigt betydelsefulla för vår patientgrupp, säger Josefin Sundh, som gjort studien tillsammans med en rad andra forskare
Många äldre kvinnor
Många av de som får syrgasbehandling i hemmamiljö är äldre, kvinnor och multisjuka. Idag får ungefär 1000 patienter per år hemsyrgasbehandling i hemmet.
– Vi har visat att hemsyrgas under hela dygnet inte minskar risken för vare sig död, sjukhusvård eller patientrapporterade symtom som andnöd, trötthet eller livskvalitet, jämfört med hemsyrgas 15 timmar, förklarar hon.
Tidigare syrgasstudier har inte heller innefattat alla de patientkategorier som idag får hemsyrgas. REDOX-studien bestod av alla underliggande tillstånd som ger kronisk andningssvikt och majoriteten av patienterna hade flera samsjukligheter såsom både hjärt- och lungsjukdom.
– KOL var den vanligaste underliggande orsaken, men även patienter med bland annat lungfibros, hjärtsvikt och kronisk lungembolisering ingick.
Kliniskt relevant fråga
Hon berättar hur berikande det har varit att genomföra en akademisk studie med en kliniskt relevant frågeställning.. Samarbetet med andra enheter har också lett till ett utvecklat nationellt nätverk för kommande lungmedicinska studier.
– Vi har redan dragit igång med nästa syrgasstudie. Den undersöker om syrgas givet med högflöde, en teknik som användes mycket på avdelningarna under covid-19-pandemin, även är av nytta vid syrgasbehandling i hemmet, avslutar Josefin Sundh.
Text: Elin Abelson
Foto: Håkan Risberg
I studien jämförs två befintliga behandlingsalternativ för syrgasbehandling i hemmet, att ge syrgas 15 timmar per dygn och att ge syrgas kontinuerligt under dygnets alla 24 timmar.
Studien har planerats av en nationell grupp med ansvariga forskare från Lund och Örebro i spetsen. Den innefattar 241 patienter från 20 kliniker i Sverige. Universitetssjukhuset Örebro är den största enheten med totalt 35 procent av studiepopulationen.
Slumpmässigt fick de antingen syrgasbehandling i 24 timmar per dygn eller 15 timmar per dygn. Under ett års tid följdes patienterna.
Här kan du läsa studien i New England Journal of Medicine - Long-Term Oxygen Therapy for 24 or 15 Hours per Day in Severe Hypoxemia