De flesta studenter läser kurslitteraturen – men yngre läser mindre än äldre

Rapporten ”Läsning i högre utbildning: En kvantitativ studie om studenters läsvanor på svenska och engelska” baseras på en enkätundersökning med 1 000 slumpmässigt utvalda svenska studenter som har svarat på frågor om sina läsvanor och sin läsförståelse. Resultaten visar att 72 procent läser större delen av den obligatoriska, svenskspråkiga kurslitteraturen, och 86 procent tycker att den är enkel att läsa och förstå.

Undersökningen är en av få större genomlysningar av läsning inom högre utbildning som hittills har gjorts. Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, har gjort studien tillsammans med Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers institution för vetenskapens kommunikation och lärande.

– Det är knappast realistiskt att tro att alla studenter alltid ska läsa all kurslitteratur. Att resultaten visar att en övervägande majoritet av studenterna läser och tar till sig kurslitteraturen tycker jag inger visst hopp, och ger anledning att reflektera över omfattningen av läskrisen inom högre utbildning som just nu diskuteras, säger Hans Malmström.

Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper av studenter. Ett tydligt resultat är att yngre studenter läser mindre än sina äldre studiekamrater.

–  Det är möjligt att yngre studenter hanterar akademiska texter på andra sätt än äldre, och exempelvis använder digitala resurser eller sammanfattningar mer. Det kan också handla om förändrade läsvanor över tid hos den yngre befolkningen. Men även om yngre studenter är mindre benägna att läsa jämfört med äldre studenter läser en majoritet fortfarande merparten av litteraturen, säger Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, och  medförfattarea till rapporten.

Varierar mellan ämnen

Läsvanorna varierar också mellan ämnesområden. Studenter inom humaniora och konst läser mest: 86 procent läser all eller nästan all kurslitteratur. Studenter inom teknik läser minst och här är motsvarande siffra 61 procent.

Språket spelar roll
En annan slutsats från undersökningen är att språket inverkar på läsningen. När kurslitteraturen är på engelska sjunker benägenheten att läsa märkbart.  En tredjedel av studenterna säger att de bara läser en mindre del eller ingenting alls när kurslitteraturen är på engelska. Detta kan få konsekvenser för lärandet, eftersom mycket av kurslitteraturen är på engelska enligt Hans Malmström.

Han tolkar resultaten som att frågan om studenters läsförmåga är komplex.

–  En majoritet av studenterna verkar hantera den akademiska läsningen väl. Trots det finns det mindre grupper av studenter som riskerar att hamna i en kunskapsmässig marginalisering för att de inte läser tillräckligt oeller inte förstår. Hur högre utbildning, men även grund- och gymnasieskolan, väljer att hantera dessa utmaningar kan ha långtgående konsekvenser, framför allt för enskilda studenters lärande, säger Hans Malmström.

Rapporten är ett samarbete mellan Chalmers, Örebro universitet och Språkrådet