Därför sprids rykten vid kriser – och så kan du hantera dem
När rykten uppstår handlar det ofta om att fylla ett informationsvakuum, enligt Henrik Olinder.
Vid kriser sprids rykten – och det går inte att stoppa. Det menar Henrik Olinder från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som föreläste för blivande kommunikatörer vid Örebro universitet.
– Rykten är ofrånkomliga, särskilt om det saknas fakta, säger han.
Så undviker du att sprida rykten i sociala medier:
Diskutera gärna, men var noga med vad du delar i sociala medier – särskilt vid allvarliga händelser och kriser. Här är några tips på hur du kan bidra till att minska spridningen av rykten.
- Använd sunt förnuft i sociala medier.
- Var källkritisk.
- Dela inte bilder på drabbade.
- Tänk på att viktig information kan dröja.
Källa: Krisinformation.se
Estonia, flodvågskatastrofen, terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, bränderna i Västmanland och covidpandemin är några exempel. Och nu dödsskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, som beskrivs som den värsta masskjutningen i svensk historia.
– Vid alla kriser och katastrofer uppstår det rykten och sprids felaktiga uppgifter. Det är mänskligt – och inget konstigt. Men det innebär ett problem för polisen, säger Henrik Olinder, sakkunnig i kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Följer ett mönster
Hans föreläsning på temat ”Inga kriser utan rykten” var planerad sedan länge. Men för studenterna på kursen i strategisk kommunikation, som är en del av programmet Medier, kommunikation och PR vid Örebro universitet, är temat extra aktuellt just nu.
– Jag vill att studenterna ska veta hur det funkar och lära sig känna igen mönstret, säger Henrik Olinder.
Rykten fyller ett tomrum
När rykten uppstår handlar det ofta om att fylla ett informationsvakuum, enligt Henrik Olinder. Får vi inte tillräckligt mycket information och fakta fortsätter vi ändå att prata och bilda oss en uppfattning.
Vissa rykten kan vara sanna, andra är falska. För att ett rykte ska få fäste behöver det uppfattas som sannolikt och trovärdigt av omgivningen. Rykten bör inte blandas ihop med desinformation, där det finns ett syfte att sprida missvisande eller felaktig information.
– Om du är ung eller gammal spelar ingen roll. Även den som är är välutbildad kan påverkas av rykten. Att uppmana oss människor att inte sprida rykten är att säga till oss att inte prata med varandra. Det funkar inte, säger Henrik Olinder.
Berätta om det som är rätt
Så hur ska man då bemöta rykten? Att reagera snabbt är viktigt, enligt Henrik Olinder. Däremot är det inte alltid bra att gå ut och dementera ett rykte.
– Det finns risker med att upprepa innehållet i ett rykte som inte är sant. I stället är det viktigt att gå ut och berätta om det som är rätt. Ett sådant budskap kan man behöva upprepa många gånger, säger Henrik Olinder.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Anna Lorentzon