Arbete med klimatneutralitet i Örebro
Den årliga uppföljningen av klimatmålen för Örebro visar att utsläppen inom kommunkoncernen och inom det geografiska området minskar, vilket är en trend de senaste åren. Men tyvärr minskas inte utsläppen i den takt som krävs för att vara i linje med målen.
Det finns olika metoder och systemgränser för att beräkna klimatutsläpp och uppföljningen som presenteras nedan bör ses som kompletterande underlag till varandra. Beräkningarna går inte att addera eller relatera till varandra rakt av. De fångar olika utsläpp, varav vissa överlappar och andra inte. Tillgänglighet och kvalitet på nödvändiga data varierar också mellan dessa olika beräkningar.
Territoriella utsläpp – inom det geografiska området
Det vanligaste sättet att beräkna klimatpåverkande utsläpp på är att göra geografiska avgränsningar. Denna uppföljning bygger på internationellt överenskomna metoder och utsläppen benämns som territoriella utsläpp. Uppgifter på kommunnivå presenteras i den nationella emissionsdatabasen och bygger på Sveriges officiella utsläppsstatistik.
Beräkningarna som används för uppföljning av territoriella utsläpp har cirka två års fördröjning för kommunnivån. Totala utsläpp av växthusgaser uppgick till 426 174 ton koldioxidekvivalenter år 2021, vilka är de senast uppdaterade uppgifterna. Fördelat per invånare innebär det utsläpp på 2,7 ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen minskade relativt kraftigt 2020 på grund av coronapandemin men ökade sedan något till 2021.
Konsumtionsbaserade utsläpp
De territoriella klimatutsläppen inom det geografiska området tar inte hänsyn till om utsläppen flyttar någon annanstans. Naturvårdsverket presenterar nationell statistik för de konsumtionsbaserade utsläppen, vilket är ett kompletterande mått till de territoriella utsläppen. Konsumtionsutsläppen visar hur stora klimatutsläppen är på individnivå, oavsett var utsläppen sker geografiskt. På en globaliserad marknad blir det allt viktigare att ta hänsyn till konsumtionsbaserade utsläpp, vilket ger en mer rättvis bild av de effekter som vår konsumtion av varor och tjänster ger upphov till i hela värdekedjan. En allt större del av utsläppen uppkommer vid produktion av varor i andra länder, transport av varor och utrikes flygresor. Genom att beräkna utsläpp med ett konsumtionsbaserat perspektiv tas ett större ansvar för den konsumtion som kommunen, verksamheter och dess invånare ger upphov till. Men det finns också utmaningar, till exempel vad gäller tillgång till lokala data, osäkerheter i statistik och svårigheter med kontinuerlig uppföljning.
De senaste uppgifterna från 2021 visar att klimatutsläppen i Sverige var 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär ett genomsnitt på drygt 8 ton per person och år. Av dessa utsläpp uppstår 64 procent utomlands. Storleken på de konsumtionsbaserade utsläppen antas vara på samma nivå för kommuninvånare i Örebro kommun. Utsläppet på 8 ton per person och år kan jämföras med 1 ton per person och år som är den hållbara nivån i enlighet med 1,5-gradersmålet för Parisavtalet.
