Kopplar handen och hjärnan

”Jag var där som representant för Hantverksforskargruppen, ett samarbete mellan RHS och Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Med mig var min bihandledare Gunnar Almevik från Göteborg.

Redan som spädbarn lär vi oss genom görande. Men vi lär oss även genom att se andra gör något, till exempel en vuxen person som lagar trasiga kläder. Barnets hjärna lagrar dessa erfarenheter av att se en vuxen som arbetar med händerna. Professor Minna Huotilainen, forskare i neurovetenskap vid Uppsala universitet, talade om att hantverk är betydelsefullt för att ge hjärnan stimulans, men även för att vi på sikt skall kunna klara av att lösa svåra problem.

Kimberly Sheridan, George Mason University i USA, diskuterade betydelsen av görandet, om material och utrustning är det mest nödvändiga.  Nej, hävdade hon.  Det handlar istället om att aktivitet och görande samlar människor till en gemenskap.  

NordFo-konferensen hade i år 125 deltagare från 13 olika länder, med representanter från 30 universitet och var den 16 sammankomsten sedan 1988.

Flera talare tog upp möjligheter och svårigheter med olika lärmiljöer. Hur ska man använda videoinspelningar och undervisning via internet? Går det att ha undervisning i hantverk på distans? Hur ska man dokumentera sitt egen praktik med olika digitala system? Vad kan jag lära mig om jag tar bort ett sinne? Vad händer jag om jag drejar med förbundna ögon?

Vi presenterade ett abstract där samma metod ”tidsgeografisk notation” har använts inom tre skilda forskningsområden; trädgårdsskötsel, smide och mitt eget forskningsområde - dukning av bord. Vi beskrev bland annat hur tidsgeografin kan fungera för studier av ett hantverk där forskaren använder sig själv som forskningsobjekt. Gensvaret för presentationen och metoden blev mycket positivt och sporrar mig i mitt fortsatta hantverksforskande!”