Restaurang- och hotellhögskolan

Alumnen Ludvig Borg ser till att Måltidens Hus köksträdgård levererar under sommaren

Ludvig Borg.

I sommar håller alumnen Ludvig Borg koll på Måltidens Hus köksträdgård: "Jag är uppväxt i en liten ort i Sörmland, där jag sommarjobbade hos en bonde. På så vis lärde jag mig mycket om jordbruk. Jag har också ett stort intresse för natur och kultur och håller på mycket med växter på fritiden", säger han.

Även om studenterna är på sommarlov pågår det aktivitet vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Ludvig Borg, alumn, jobbar som trädgårdsmästare och ger guidade visningar av köksträdgården – samtidigt som renoveringen av Måltidens Hus pågår.

Planeringen och planteringen av köksträdgården vid Måltidens Hus har studenterna och lärarna på Restaurang- och hotellhögskolan stått för. Under sommaren sköter alumnen Ludvig Borg om växterna, örterna och kryddorna.

Ett större – och svårare – jobb än man kanske kan tro.

– Det är intressant med de här små köksträdgårdarna, man tänker att de är ganska enkla att ta hand om. Men det här är en typ av jordbruk och de här små och täta trädgårdarna menar jag är det absolut svåraste att ta hand om, säger Ludvig Borg och fortsätter:

– När ska man rensa? Vad ska man rensa? Hur ska man rensa? Hur ska man gå på jorden? Hur ska man plantera? Direktsådd eller försådd? Det är väldigt många faktorer som spelar in och vissa saker måste man göra på instinkt, säger Ludvig Borg.

Hur har du lärt dig det?

– Jag är uppväxt i en liten ort i Sörmland, där jag sommarjobbade hos en bonde. På så vis lärde jag mig mycket om jordbruk. Jag har också ett stort intresse för natur och kultur och håller på mycket med växter på fritiden.

Vid två tillfällen, klockan 10 och 13, varje onsdag under sommaren ger Ludvig Borg guidade visningar av köksträdgården.

– Först och främst handlar visningarna om trädgården, men jag brukar komma in på själva byggnaden, Måltidens Hus, också. Ofta är jordbruket grunden till en regions historia, så jag brukar även berätta om den typ av jordbruk som bedrivits i Hällefors och Örebro, hur jordbruket har förändrats genom åren och varför naturen ser ut som den gör i dag.

Vad brukar folk vara mest nyfikna på?

– Det beror helt på vem det är och deras bakgrund. Äldre besökare brukar ofta kunna få upp gamla minnen: ”Det här kommer jag ihåg att jag åt när jag var liten. Varför äter vi inte det längre?”. För yngre besökare är köksträdgården snarare någonting nytt. Den här trädgården är inte en gammal trädgård, men inte heller en modern, industriell trädgård. Vi blandar traditionell och modern kunskap.

Intresset för odling och självförsörjning sägs öka bland de yngre. Är det något du märker av?

– Nej, jag tycker framför allt att det är de äldre som är intresserade. Yngre tycker att det är spännande, men man verkar inte riktigt våga närma sig odlingen. Jag tror att avsaknaden av kunskap gör att många är rädda för att göra fel, säger Ludvig Borg och lägger till:

– Det har nog mycket med urbaniseringen att göra. Många ur den äldre generationen kommer från gårdar där föräldrarna odlade, så de har en slags nedärv kunskap och även uppskattning av jordbruket.

RHS.

Under sommaren pågår också renoveringen av Måltidens Hus, där bland annat ett diskrum och ett kök rustas upp, delar av huset dräneras och ett antal fruktträd ska planteras.

Något många kanske inte känner till är att byggnaden designades för att vara Sveriges bidrag till världsutställningen i Sevilla i Spanien 1992, innan den skeppades till Grythyttan. Arkitektkontoret ASÅ fick uppdraget att rita Måltidens Hus och skapade byggnaden som ett möte mellan Sverige och Spanien. Den långa delen av huset ska föra tankarna till en svensk lada som längst fram möter ett medelhavspalats.  Det brutna taket hämtar sin inspiration från medelhavskulturen, medan golvet utanför rotundan symboliserar den svenska isen med dess sprickbildningar. Pelarna, som bär upp taket, är limträbalkar och symboliserar de svenska skogarna.

Med en invändig upprustning – och en köksträdgård i topptrim – gör sig Måltidens Hus redo att fortsätta utbilda framtidens kockar, sommelierer och måltidskreatörer.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Örebro universitet