Institutionen för naturvetenskap och teknik

Här pitchar studenterna för investerare – bygger företag på forskarnas AI-idéer

1/4

AI som hjälper till med schemaläggning, halverar kostnaden för bygglov och möjliggör odling året om. Under sommaren har Örebrostudenter utvecklat affärsmodeller för tre olika AI-idéer som tagits fram av forskare vid Örebro universitet. I slutet av augusti fick studenterna presentera sina affärsmodeller för investerare.

Entrepreneur in residence, EIR, är en term som ofta används kopplat till riskkapitalbolag och startup-företag. En EIR är en person som ansluter till bolaget för att bidra med sin expertis och vägledning för att hjälpa företaget framåt.

Under sommaren har Innovationskontoret, Inkubera och samverkansplattformen för AI och robotik genomfört ett EIR-program för studenter på Örebro universitet.

– Målet med programmet är att identifiera entreprenöriella talanger vid vårt universitet. Med tanke på att Örebro universitet är ett AI-nav i Sverige, ville vi matcha talangerna med innovationer inom AI för att bidra till att dessa innovationer når utanför universitetet och skapar ett genomslag i samhället, säger Ravi Chadalavada, innovationsrådgivare vid Innovationskontoret.

Presenterar sina affärsmodeller för investerarpanel

Tre studentgrupper fick arbeta med varsitt case som tidigare utvecklats inom AI-plattformen. Utmaningen var att utgå från forskningsidén och bygga en affärsmodell som skulle kunna attrahera kapital från investerare.

I slutet av augusti fick studenterna sedan presentera sitt arbete inför en investerarpanel från universitetets holdingbolag.

Aisha M. Mustafa och Melker Svensson hade arbetat med idén Buddiy, där forskare utvecklat en AI-algoritm som kan hjälpa till med schemaläggning, exempelvis inom hemtjänsten.

– Sommaren har varit stressig, jobbig ­– men också väldigt rolig, säger Aisha M. Mustafa och fortsätter:

– Jag sökte mig till Hubben och fick tips om det här programmet. Det var någonting nytt och handlade om entreprenörskap, vilket jag vill lära mig mer om.

– Det var lite liknande för mig. Jag har alltid tyckt att det är kul med entreprenörskap. Jag satt och pluggade i Hubben och såg affischerna om EIR. Jag har gjort UF tidigare och pluggat ganska mycket entreprenörskap, så jag tänkte att det skulle vara kul att testa det lite mer praktiskt, säger Melker Svensson.

Buddiy AI hjälper till att effektivisera schemaläggning

I deras företagsidé Buddiy AI fungerar tjänsten som ett plug in-verktyg som kopplas in och skräddarsys för olika verksamheters befintliga schemasystem. Med hjälp av AI kan åtta veckors arbete utföras på bara åtta timmar.

Att presentera sin idé framför investerare var nervöst, berättar de. Men de var nöjda med den affärsidé de utvecklat.

– Först gäller det att förstå idén. Sedan måste man undersöka vad det finns för marknader för den och också vad andra har gjort, för att se vad vi kan göra med idén, säger Melker Svensson.

– Jag var tvungen att försöka sätta mig in i forskarens vision för att se idén på samma sätt och sedan utveckla idén vidare, säger Aisha M. Mustafa.

AI möjliggör året runt-odling och minskar bygglovskostnader

Studenterna Shabnam Atashfaraz och Sophearoth Prum tog sig an den autonoma odlingsbädden Lomas, vilken de i sin affärsidé döpte till Greenbot. I sin presentation visade de hur Greenbot både kan minska koldioxidutsläpp och användningen av kemikalier, samtidigt som produkten kan möjliggöra lokalt odlad mat – och året runt-odling. Under sommaren lyckades studenterna väcka intresse för idén hos det befintliga företaget Swegreen, som skulle vilja testa Greenbot i ett pilotprojekt. Även forskarna Anders Crichton-Fock och Victor Castro Alves har visat intresse för deras idé.

Den sista studentgruppen bestod av Ridwan Omer, Ramadan Harbi och Arafat Mohamed. De hade arbetat med forskningsidén Green-AI, som använder AI för att analysera satellitbilder och kartlägga hur grönt ett område är ­– vilket inte minst är viktigt inom stadsbyggnadssektorn. I sin affärsmodell byggde studenterna på flera funktioner i Green-AI, bland annat automatiserade bygglovsprocesser. Detta, beräknade de, skulle kunna ge besparingar på över 40 procent för kommuner som hanterar bygglovsärenden.

– Vi kommer att arbeta vidare med studenternas affärsmodeller. Varje case är unikt och i olika mognadsstadier. Nu kommer vi sätta oss och fundera på vad de ideala nästa stegen är för de olika innovationerna, säger Ravi Chadalavada.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Jesper Eriksson