Lärarna och professionen i ett virtuellt och expanderade lärarrum - sociala medier som plats för en ny professionsberättelse
Om projektet
Projektuppgifter
Projektstatus
Pågående 2101 - 2312
Kontaktperson
Extern
Forskningsämne
Forskningsmiljöer
I det här projektet är studieobjektet lärares röster i ett virtuellt och expanderande lärarrum. Projektet tar avstamp i forskning som belyser hur reformpolitik påverkat villkoren för den svenska skolan och dess lärare och hur vi med dagens blick kan vi förstå hur olika logiker över tid styrt och fortsatt styr skolan och lärarprofessionen. Målsättningen är att förstå vad lärarupproret på Facebook och dess olika uttryck kan säga oss om den svenska skolan och dess lärare i en samtid som präglas av förändringar i välfärdssystemet. Denna kunskap är viktig för politiker, för de lärarfackliga organisationerna och inte minst för lärarna själva, då lärarprofessionen ständigt verkar formas och omformas i ett spänningsfält mellan politik, ekonomi, fackliga frågor och arbetsrelaterade hälsoaspekter. För att bidra med kunskap om hur lärarprofessionen framställs i en sådan samhällskontext avser vi via en narrativ ansats, att studera de innehåll och de argument lärare använder för att föra fram sitt uppror på Facebook. Därmed är Syftet att bidra med kunskap om lärares egeninitierade engagemang, som det kommer till uttryck genom lärarupproret på Facebook, och diskutera dess betydelse för såväl skolan, lärarna som den nationella och lokala utbildningspolitiken.
Processen med tillträde, datainsamling samt metoder för att välja, spara, lagra och analysera data inspireras av netnografi där specifika studier av sociala medier skiljer sig från traditionell etnografi. Vi kommer att finnas som medlemmar i lärarupproret och läsa, spara och analysera de inlägg som lärare delar däri. Facebookgruppen lärarupproret är en växande grupp som bildades för mindre än två år sedan och består idag av mer än 14 000 medlemmar. Det görs ca 40-50 inlägg varje dag som handlar om lärares vardag i skolan, de möjligheter och svårigheter som lärare dagligen handskas med i det vi förstår som en alltmer komplex undervisningspraktik. Data består av diskussionstrådar från två perioder under ett års tid, sammantaget ca 240 inlägg och ca 7000 kommentarer. Vi avser även att närvara vid fysiska manifestationer samt intervjua nyckelpersoner inom upproret, inom utbildningssystemet och de organisationer som upproret riktas mot. Projektet befinner sig i skärningspunkten mellan klassrumsforskning och forskning inom digitala och sociala medier. Lärare beskriver sin klassrumsvardag, men inom de resurser som den nätbaserade plattformen erbjuder. Analytiska redskap hämtas från narrativ teoritradition där data analyseras och förstås som lärares berättelser om sin profession och dess villkor, begrepp från forskning om digitala och sociala medier används som stöd. På kort sikt kan kunskap om lärares uppror på Facebook och därtill relaterade manifestationer bidra till en nyanserad bild av lärares vardag som inte bara formas av lärares agens, handlingsutrymme och yttre strukturella faktorer i skolans fysiska vardag utan även formas av lärares interaktioner i ett nätbaserat forum med för läraryrket nya språkliga uttryck liksom delvis nya erbjudanden om allianser, arenor och spridning av budskap. En ny forskningsfront formas således där delvis andra frågor om lärares arbete behöver ställas. På lång sikt menar vi att projektet kan bidra till kunskap om ett välfärdssamhälle i förändring och vilka krav detta ställer på utbildningssystemets olika professioner som ska verka inom detta förändrade professionslandskap.
Projektet pågår i tre år och projektgruppen består av professor A Löfdahl Hultman, Karlstads universitet, bitr. professor H Löfgren Linköpings universitet samt docent A Bergh, Örebro universitet. Forskargruppens sammansättning utgör en bred kompetens inom metodiska och teoretiska studier av lärarprofession. Gruppen representerar kunskaper om policyförändringar på lokal, nationell och internationell nivå som bakgrund för lärares förändrade villkor och skilda metodiska analytiska kvalitativa angreppssätt där både intervjuer, analyser av textbaserade dokument och observationer återfinns.