Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg

Frågor om mat och hälsa är närvarande i skolan på olika sätt. Mat och hälsa finns som undervisningsinnehåll i naturkunskap, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa, men är också tydlig i skolmåltiderna.

Internationellt sett är statligt finansierade ”pedagogiska måltider” i skolor och förskolor en relativt ovanlig företeelse. I Sverige har de funnits ända sedan 1940-talet, men ändå tar lärare sällan tillvara på dessa unika lärandetillfällen och nyttjar inte skolmåltiden som pedagogiskt verktyg. Det huvudsakliga syftet med måltidsstunden blir istället att se till att barnen intar en viss mängd av näringsrik föda för att orka med skoldagen, istället för att öka kunskaper i, om och genom mat. Generellt sett har pedagoger heller inte tillräckliga kunskaper inom detta område, vilket är en konsekvens av att det i princip saknas i lärarutbildningen. Samtidigt lyfter forskningen entydigt fram hur förhållningssätt gentemot mat och ätande är mycket betydelsefullt för att kunna skapa positiva erfarenheter kring måltiden i förskola och skola.

Tidigare forskning ger en bild av hur ätandet i skolmatsalar hittills setts som “a mere accident to the so-called real learning that takes place in the classroom” (Rowe and Rocha 2015, 483). Det innebär att skolmaten är en av de minst uppmärksammade men samtidigt kritiserade aspekterna inom den obligatoriska skolformen. Även om forskning om skolmåltiden i Sverige ökar i omfattning så hanteras frågan ofta som isolerad från skolans helhetsansvar vad gäller barn och ungas kunskapsutveckling, demokratifostran samt hälsa. Vad som således saknas som detta projekt bidrar med är ett helhetsgrepp på mat och hälsa i det sammanhang som skolan utgör och därigenom undersöka matens pedagogiska betydelse.

Syftet med föreliggande projekt är att undersöka relationen mat och hälsa som pedagogisk/didaktisk fråga på en nystartad F-6 skola med särskild hållbarhetsprofil. Det kommer att göras genom olika disciplinära angreppssätt samt skilda vetenskapliga metoder i delstudierna. Centralt är dock att det sammanlagda kunskapsbidraget då flera discipliner går samman kan gå bortom de enskilda delstudierna.

I projektet har initiala kontakter tagits med en F-6 skola som startar sin verksamhet till hösten 2018. Skolan ligger i en landsbygdskommun med stora utmaningar när det gäller låga elevprestationer och dålig måluppfyllelse och ett stort antal nyanlända. Vid nystarten av skolan har kommunen beslutat om ett inriktningsmål kring miljö och hållbarhet. Man vill sätta fokus på skolutveckling med demokrati- och värdegrundsfrågor som utgångspunkt och avser att använda skollunchen som nav kring vilket arbetet organiseras. Kommunen har dessutom medverkat i Region Örebro läns projekt, Hållbara måltider 2013-2016, som riktade sig till fortbildning av måltidspersonal.

Förhoppningen är också att öka elevinflytandet på skolan genom att eleverna kan vara delaktiga i utformningen av menyn, lokalen och själva måltidsstunden. Eleverna kan även arbeta tillsammans med pedagogerna för att hitta nya, kreativa sätt att lyfta mat/måltidstemat inom olika skolämnen. Förutom hem- och konsumentkunskap, skulle skolämnen som historia, geografi och naturkunskap på ett enkelt sätt kunna använda måltiden som ett tillfälle för upplevelsebaserat lärande och knyta an till olika kunskapsområden genom att samarbeta med måltidspersonalen.

Frågor vi vill undersöka i projektet innefattar bland annat:

• Att genom aktionsforskning och forskningscirklar utveckla en modell, Mat i lärande, för hur man kan arbeta framgångsrikt med lärande för hållbar utveckling med maten och skolmåltiderna som utgångspunkt och på detta sätt ge elever möjlighet att utveckla handlingskompetens och engagemang kring miljö och sociala frågor.
• Att genom deltagande observationer kombinerat med intervjuer undersöka möjligheter och utmaningar med att göra mat och måltiden till en integrerad del av skolverksamheten. Det finns en stor potential i användandet av mat och måltidsstunden som pedagogiskt verktyg för att främja elevernas hälsa, diskutera etiska, religiösa och politiska spörsmål och få ökade kunskap inom en mängd områden, inte minst hållbar utveckling.
• Att genom intervjuer av specialpedagog, speciallärare och lärare undersöka vilket motstånd och vilka meningar avseende mat och hälsa som specialpedagogisk fråga som kommer till uttryck när professioner med olika fokus på elevhälsa möts och samverkar i sina respektive uppdrag. Hälsa och lärande går hand i hand så vad händer och vad görs när fokus riktas mot det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget för elever i behov av särskilt stöd i sitt lärande?
• Att genom deltagande observationer undersöka skolmaten som ett öppet utbildningsevent som lyfter upp politiska, etiska och ekologiska kontexter som berör ätandet av animaliska produkter/kött i utbildningssammanhang. Ätandet i skolmatsalen blir då en miljömoralisk utbildningsfråga och en central medskapare av ett visst utbildningsinnehåll med politiska, etiska och ekologiska värdedimensioner.