"Vill du spela in något så är det bara att hugga tag i musiker och producent och göra det!"
Foto: Hannes Wikström
Alumnen Timothée Ravelojaona studerade konstnärligt kandidatprogram med inriktning Komposition.
Hur skulle du beskriva utbildningen konstnärligt kandidatprogram, inriktning komposition?
Det handlar mycket om instrumentkännedom, vad alla instrument har för olika egenskaper och hur man kan använda dom i olika sammanhang. Vi lärde oss hur man orkestrerar och stämför, men också hur man kan komma på nya grejer, jobba på nya kreativa sätt för att komma på nya musikaliska idéer.
Jag tror att många som skriver musik kan känna igen sig i att man har ofta ett specifikt sätt man jobbar utifrån, men här fick vi lära oss att jobba utifrån andra synvinklar. På så sätt växer nya musikaliska idéer fram, som man kanske aldrig hade fått annars. Vi fick exempelvis använda vårt telefonnummer i komponerandet. Varje siffra i numret fick motsvara en notlängd, och med hjälp av dessa notvärden kunde vi sedan bygga intressanta rytmer, vrida och vända på det här numret och sedan skriva musik utifrån det.
Vad tyckte du är det bästa med din utbildning och att plugga på Musikhögskolan?
Jag tycker det finns väldigt många grejer, utbildningen är bra på alla sätt och vis!
Men framförallt är det bredden, att vi jobbade tillsammans med många olika typer av musiker inom olika genrer. Jag själv till exempel är lite mer jazzinriktad, även när jag skriver för klassiska musiker så kan det vara lite jazzinfluenser i det. Jag formar det lite till det jag vill. Vi på kompositionslinjen fick chansen att jobba med både klassiska musiker och jazz/rockmusiker, och det finns musikproducenter. Vill man spela in någonting så är det bara att hugga tag i musiker och producent så kan man göra det, det finns sådana möjligheter här!
Egentligen spelar vi ingenting alls inom kompositionsutbildningen, även om man kan lägga till biinstrument, men eftersom jag umgicks mycket med folk från andra linjer så har jag varit med på många projekt och hoppat in och spelat. Ibland tog jag även eget initiativ, eftersom att jag är en komponerande musiker som vill spela mycket. När vi till exempel hade vi ett kompositionsprojekt då vi fick sätta ihop en egen ensemble, då var jag själv med i den ensemblen och spelade min musik.
Jag gillar att det finns utrymme för sånt också!
Musikhögskolan tar också in externa professionella musiker och grupper till kompositionsutbildningen som vi fick skriva musik till. Ett projekt som vi hade som var riktigt roligt och givande var med Stenhammarkvartetten, som var artists in residence ett år här. Vi fick i uppdrag att skriva ett stycke för dom. Det som var så kul med just det projektet just var att de är riktigt bra musiker så man kan skriva vad man vill, och vi fick även ett ordentligt rep tillsammans med kvartetten. Alla kompositörer fick en bra stund var med musikerna att bara jobba med vårt stycke, vi hade möjlighet att förklara: “såhär tänker jag på den här delen…”, det var riktigt givande! Projektet avslutades med en konsert i Konsertsalen där musiken framfördes.
Jag trivdes också på själva platsen, hela byggnaden är så öppen och luftig, det är inte trångt alls. I stort sett alla övningsrum har ju utsikt ut mot skogen, mot natur och Markaskogen. Det kändes väldigt kreativt när man satt i de där rummen!
Hur kunde en typisk dag ut se ut för dig?
Ja det varierade ju såklart, beroende på vart i terminen man var och sådär. Generellt för mig så kom jag till skolan på morgonen, eftersom jag i grunden är musiker så övade jag på något instrument, oftast piano eller orgel. Efter det så satte jag mig med teoriuppgifter, vi hade olika teoriämnen varje termin. Efter det ägnade jag större delen av eftermiddagen åt att komponera.
Varför tror du att det är viktigt att man kan utbilda sig konstnärligt som vi gör här på Musikhögskolan?
Nummer ett tänker jag är möjligheten och tiden man får att fokusera på sitt hantverk.
Och sedan tänker jag att inom musikvärlden handlar det mycket om kontakter. Det är inte riktigt som inom andra yrkesgrupper som lärare exempelvis, där man utbildar sig och får en tjänst. I yrkeslivet jobbar man ofta med de musiker man känner om man ska ha ett projekt, genom till exempel folkhögskolor och högskolor får man ju ett brett kontaktnät.
Och ur ett större perspektiv - musikvärlden i sin helhet rör ju sig alltid framåt på något sätt, allting utvecklas och en konstnärlig utbildning är ett bra sätt att utvecklas personligen. Nya upptäckter och ny input via utbildningar för musiken framåt, annars kan det vara lätt att man hamnar i samma mönster.
Intervju av: Hannes Wikström, amanuens, Musikhögskolan