"Man utvecklade verkligen sitt eget spel av att få möjlighet att musicera med andra som är på högsta professionella nivå"
Foto: Anders Nordquist
Studenten Markus Mattsson är klarinettisten som direkt efter sin kandidatutbildning fortsatte att fördjupa sina studier inom den klassiska musiken på Musikhögskolan. Valet föll på den ettåriga utbildningen Interpretation I och II, Musikalisk gestaltning, på avancerad nivå, som ingår i utbudet av fristående kurser.
Hur skulle du beskriva utbildningen?
Det är en ettårig utbildning på avancerad nivå för alla som har en kandidatexamen i klassisk musik och vill fördjupa sig. Upplägget erbjuder en hel del spännande projekt, såsom studioinspelning, tematiska konsertprojekt, och möjligheter att satsa på befintliga kammarmusikkonstellationer. Många av oss som gick den har fortsatt direkt från kandidatutbildningen på Musikhögskolan, medan andra har sökt sig hit utifrån.
Kursen erbjuder mycket fritt spelrum och möjligheter till eget initiativ, och passar därför den som har mycket eget driv och gillar att lägga upp sin egen övning mot specifika mål.
Hur ser kursupplägget ut?
Utbildningen består av två kurser – Interpretation I och II, vilka innehåller olika delmoment. Man läser ett halvår åt gången och man kan välja om man vill börja på hösten eller våren.
Kursupplägget innebar mycket fri tid för egen övning, man ansvarade delvis själv för att boka in repetitioner, instuderingstillfällen och repetitioner med olika lärare. Det är ju heltidsstudier så du förväntades lägga ned mycket arbete utöver våra två till tre lektionstillfällen per vecka. Vi hade även goda möjligheter att läsa fristående kurser som gav möjlighet att fördjupa sig ytterligare, exempelvis ensembler för specifika instrumentgrupper såsom slagverks- och gitarrensemble. Själv läste jag en 7,5 hp kurs i Världsmusik utöver mina ordinarie kurser.
Kursen Interpretation är också ganska speciell i och med att den bara är på ett år. Den kan exempelvis passa bra om man vill förbereda sig inför en audition för ett masterprogram, i Sverige eller utomlands, men fungerar lika bra om man vill ägna sig åt sina egna projekt.
Jag fokuserade väldigt mycket på en träblåstrio tillsammans med två kurskompisar. Vi hittade massor av bra repertoar, jag arrangerade fransk blåsmusik för vår triosättning som vi spelade både på konserter och under studioinspelning.
Hur kunde lektionerna och kursinnehållet se ut i praktiken?
Vi hade Kammarmusiklektioner där vi spelade upp musiken vi jobbade med, dessa tillfällen fick man boka in själv med olika lärare på skolan. Vi hade även scenisk kommunikation. Då brukade vi vara i Konsertsalen och jobba på det musikaliska uttrycket och det som syns utåt mot publiken när man står på scen.
Men hade även en delkurs som handlade om modernare svensk kammarmusik, från 1900-talet till idag. Tillsammans med två lärare som är erfarna på området, fick vi lyssna igenom, analysera och diskutera olika nyare svensk kammarmusik, lite repertoarkännedom. En del av dessa verk spelade vi sedan på konsert. Vi fick också äran att uruppföra musik av kompositören Daniel Berg, som också är en av slagverkslärarna på Musikhögskolan. På den konserten spelade jag ett av hans nya stycken för klarinett, fiol och marimba tillsammans med två klasskompisar.
Förutom detta så innehöll kursen även improvisation efter grafiskt partitur. Vi gjorde en live-inspelning av Ingvar Lidholms ”Stamp Music” som sändes offentligt som en jubileumshälsning i samband med Kungliga Musikaliska Akademins 250-årsjubileum.
Jag tycker att det är viktigt att man inte bara spelar samma sorts musik, utan att man som klassisk musiker utmanas och får prova sådant som improvisation. Det var flera i gruppen som inte hade improviserat på detta vis förut, så det var roligt. Jag tror att allt sådant som går utanför ramarna lite grann är givande - och roligt!
Du nämnde några andra spännande projekt inledningsvis, vill du berätta lite mer om dessa?
Bland annat så erbjöds vi vara med på ett orkesterprojekt med Svenska Kammarorkestern (SKO). Då fick vi sitta med i orkestern två eller tre heldagar och spela en symfoni på repetitioner och konsert! Jag skulle också säga att det här projektet troligen är ganska ovanligt, det är i varje fall ingen självklarhet att detta tillfälle ges vid en musikerutbildning.
Vi hade också ett moment där vi provade på professionell studioinspelning. Då spelade vi in ett valfritt stycke i Konsertsalen, fick följa produktionsprocessen i studion och fick möjlighet att utvärdera tillsammans med ljudtekniker hur man tycker att det låter. Även detta tror jag är en ganska unik grej för utbildningen.
Hur upplever du platsen Musikhögskolan, i staden Örebro?
Jag tyckte att det var skönt att Musikhögskolan inte ligger i centrum. Det finns många fördelar med att ligga lite i utkanten, på universitetets campus. Det är billigare att bo här i studentområdena och lätt att hitta bostad. Läget är väldigt härligt med närhet till naturen och Markaskogen. Det är också kul att vara nära studenter från andra linjer som studerar andra grejer och vi har nära till Universitetsbiblioteket.
På insidan är det en väldigt fräsch byggnad som alla besökare tycker mycket om. Det finns också ett system där vi är flexibla och samsas om övningsrummen. Du behövde inte förboka, utan det var smidigt att kunna ta ett övningsrum när du kände för det. Jag uppskattade att kunna vara flexibel i hur och när jag övade så det passade mig väldigt bra. Det finns också bra större ensemblesalar som är väldigt lätta att boka när man behöver. Det ska också nämnas att det finns en datorsal med många bra datorer utrustade med alla program för notskrivning och inspelning som jag brukade utnyttja mycket.
Musikhögskolan fungerar som en sorts samlingsplats för många studenter på campus som tycker om att vara här och studera. Jag förstår ju varför, den är så öppen, ljus och modern!
Intervju av: Hannes Wikström, amanuens, Musikhögskolan.