"Därför behöver vi fler utbildade musiklärare som kan visa hur fantastiskt ämnet är!"

Hur ser programupplägget ut på utbildningen?
- Vi hade musik som förstaämne, vilket är ganska brett, det är ju meningen att vi ska kunna arbeta på lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. Andraämnet är mer riktat mot gymnasiet, mot Musikfördjupning. Och så har vi pedagogiken och fyra perioder med VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) under programmets gång, förklarar Alva.

Hur fungerade det med genre och inriktning, söker man in med en viss genre som man sedan håller sig till, eller kan man ha en bred musikprofil?
- Man söker ju in på en profil med ett huvudinstrument, men det blir en väldig bredd under utbildningens gång, både vad gäller genre och de olika instrument man fick spela inom ensemblekurserna, säger Alva Lindström. 

- Förutom att jag hade bastuba som mitt huvudinstrument kunde jag också söka kurser i sång och trombon. Man formar i viss mån utbildningen individuellt när det kommer till det musikaliska, det finns många möjligheter, säger David Persson. 

Och hur skulle ni sammanfatta vad programmets kurser går ut på?
- Jag skulle säga att utbildningen fokuserar på musikalisk bredd, vi får mycket olika verktyg med oss. Det finns ett konstant närvarande didaktiskt perspektiv, även när vi inte hade kurser som har med pedagogik att göra. När vi som exempel spelade bruksensemble, en kurs som går ut på att vi studenter ska spela, tillförs perspektivet: ”Hur ska vi göra det här med elever, hur ska man förmedla det här på ett bättre sätt?”, berättar Alva. 

- Jag kan tillägga att, som jag ser det, handlar första läsåret om att få upp intresset för musikämnet och fånga in vad det handlar om. Det här gör Örebro universitet väldigt bra, jag kände tidigt att jag var väldigt intresserad. Vi fick liksom prova de här momenten som vi kommer att göra som musiklärare i framtiden, det är ”learning by doing”, säger David. 

Alva Lindström håller med.

- Ja, snacka om att vi fick öva på att vara lärare inom våra kurser. Detta är definitivt inte en utbildning där vi sitter och teoretiserar utifrån ”teoretiska barn” med en ”hypotetisk klass”, utan vi fick istället testa moment med den egna studentgruppen. Vrida på det tillsammans och öva på att ge och ta feedback, tillägger hon. 

Hur kunde schemat se ut?
- Första året hade vi mycket på schemat med många olika delkurser, längre fram fick vi ett luftigare schema. Möjligheten att styra sin egen tid blev större allteftersom, vissa börjar till exempel vikariera och jobba extra mot slutet av utbildningen, säger Alva. 

Vad var det roligaste med utbildningen?
- Jag tyckte nog det var samvaron här på Musikhögskolan, vi hade en väldigt bra social miljö tycker jag. Om man ville dra ihop ett projekt så skrev man i någon grupp och så fick man till det utan problem! Det var en väldigt familjär stämning på Musikhögskolan och det var lätt att komma in i sin klass, mycket tack vare att vi jobbade med övningar inom kurserna som var jättebra för samvaron och gemenskapen, berättar David Persson. 

Alva Lindström är helt inne på samma spår som David och fortsätter, 

- Vi var inte ”segregerade” mellan programmen, kanske beroende på att vi inte var lika många studenter. Man pratade med alla och vi samarbetade med varandra, det fanns alla möjligheter i världen att musicera med vem som helst.

Och hur kunde de här olika samarbetena se ut?
- Jag, David och några andra drog till exempel ihop en brassensemble. Vi var ett gäng som gillade att spela brass, även om vi inte alla hade det som huvudinstrument, och så gick vi till notbiblioteket och så började vi bara! Sedan har jag spelat många konserter med olika ensembler, jag har spelat in i studio och varit med i många olika projekt som har varit utöver utbildningens kurser. Det var också väldigt lätt att arrangera en konsert, personalen hjälpte till att boka lokal och med de tekniska bitarna. Det är miljön på Musikhögskolan som skapar dessa möjligheter, jag är oerhört tacksam för att ha fått uppleva det, säger Alva.  

Hur var lokalerna?
- Det fanns alltid möjlighet att få ett övningsrum eftersom vi hade ganska många rum sett till antal studenter. Det finns ensemblerum anpassade för olika genrer. Lokalerna i sig är väldigt fräscha och relativt nya fortfarande, jag gillar glasfasaden, säger David.

- Och vi hade tillgång till alla rummen dygnet runt!, utbrister Alva.

Hur upplevde ni det organiserade studentlivet inom Örebro Studentkår på Musikhögskolan och Örebro universitet?
- Studentlivet är väldigt rikt, mycket tack vare att alla studenter från olika program är samlade på Örebro campus. Introduktionen för nya studenter var oerhört bra och inbjudande på Örebro universitet. Jag var själv engagerad i Studentkåren, bland annat som ”general”, ledare för introduktionen i Musikhögskolans kårsektion Qultura som jobbar väldigt hårt med att alla studenter ska känna sig välkomna. Introduktionen är även ett bra tillfälle att hitta personer med samma intressen, redan där föds många samarbeten och projekt mellan studenter, både inom och över programgränserna, fortsätter David. 

Varför tycker ni att fler borde utbilda sig till musiklärare?
- För att det behövs. Vi ser att de kreativa ämnena försvinner mer och mer i kursplanerna. Det föregår, skulle jag säga i alla fall, en nedmontering av kulturen här i Sverige som jag tycker är väldigt tråkig. Musik är ju dessutom ett ämne som är väldigt utvecklande för elever på många plan och därför behöver vi fler utbildade musiklärare som kan visa hur fantastiskt ämnet är, säger David. 

- Alla människor har någon slags relation till musik under sina liv. Vi musiklärare får verktygen att hjälpa andra, att ge dem den gåvan att få ha musiken med sig hela livet. Musik som medel kan ge dig gemenskap, det kan ge dig utrymme att vara kreativ, det kan också utveckla dig som person på flera plan, t.ex. att utmana sin scenskräck, eller att utforska frågor om sig själv, uttryck och intryck. Det gör musik otroligt kraftfullt och genom att gå den här utbildningen lärde vi oss att kommunicera detta, säger Alva.

…och till sist, vad gör just den här (femåriga) lärarutbildningen särskilt bra?
- Utbildningens bredd ger ett väldigt övergripande perspektiv av musikämnet. Vi fick själva gå igenom utbildningsmoment, se det utifrån elevernas perspektiv i skolmiljön genom VFU och vi fick verkligen lära oss hur eleverna fungerar. Allt detta tror jag är styrkor som gör att vi blir väldigt anpassningsbara i situationer som kan uppstå i arbetslivet, poängterar David.

- Vi fick många verktyg att använda oss av jämfört med någon som kanske bara besitter en viss musikalisk spetskompetens. Jag har hört sånt som: ”Oh shit fem år, man spelar väl ändå bara i C-dur i skolan?”. Men de här fem åren gör verkligen skillnad, du får tid att reflektera och byta uppfattning om saker under utbildningens gång, och dessutom får man tiden som krävs att kunna utveckla sin egen musikalitet, avslutar Alva.

Intervju av: Hannes Wikström, amanuens, Musikhögskolan.