Safari i matbutiken och vattendans för ökad hälsa – här är årets Social Impact Lab
Tor Arnison, Marleen Lentjes, Lena Axelsson Svedell, Katarina Lindstedt, trion Lars-Olov Lundqvist, André Frank och Maria Matérne, samt Cecilia Pettersson är årets deltagare i innovationsmiljön Social Impact Lab vid Örebro universitet.
Att förebygga psykisk ohälsa, minska symptom på adhd och främja hälsan hos flerfunktionsnedsatta genom vattendans är några av idéerna som ska utvecklas.
– Personer med en flerfunktionsnedsättning har begränsad tillgång till fysiska aktiviteter. De kan inte föra sin egen talan och riskerar att inte bli prioriterade. Strukturerad vattendans ger rörelseglädje och social samvaro, säger André Frank, legitimerad sjukgymnast.
Social Impact Lab är en innovationsmiljö vid Örebro universitet som fokuserar på att bidra till nya sätt att möta sociala samhällsutmaningar. I år deltar åtta forskare och praktiker i gruppen för att utveckla sina idéer för social förändring och skapa innovativa lösningar, praktiska metoder och verktyg som gör nytta utanför den akademiska världen.
Tidig gruppbehandling ska minska effekter av depression hos unga
Depression hos unga är ett växande problem i samhället som ökar risken för missbruk, suicidförsök och skolrelaterade problem. Detta vill Katarina Lindstedt, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator, motverka.
– Min idé är att implementera en gruppbehandling för ungdomar med depression i en första linjen-verksamhet, som i ett nästa steg kan utvärderas systematiskt och vetenskapligt. Om behandlingsupplägget visar sig vara gynnsamt ur ett verksamhets- och patientperspektiv är min förhoppning att behandlingen kan spridas till andra liknande verksamheter i landet, säger Katarina Lindstedt.
I Sverige blir det allt vanligare med vårdinsatser i hemmet, vilket ställer krav på att vårdtagarnas bostäder även fungerar som arbetsplatser. Genom att lyssna på och uppmärksamma personalens behov vill Cecilia Pettersson, biträdande lektor och docent i arbetsterapi, bidra till en trygg och säker arbetsmiljö.
– Jag forskar om bostaden som arbetsmiljö och vilka möjligheter och hinder som finns när vårdinsatser ges. Den kunskapen vill jag bidra med för att skapa bättre förutsättningar för vård i hemmet, säger Cecilia Pettersson.
Nutritionsepidemiologen Marleen Lentjes idé ”Supermarknad safari” går ut på att motverka matrelaterade sjukdomar, som exempelvis övervikt, genom att ge människor stöd att fatta bättre och mer hälsosamma val redan i matbutiken. För den som kommit till Sverige från ett land med en helt annorlunda matkultur, kan mathandlingen vara ännu mer komplicerad.
– Ofta köper, lagar och äter vi ungefär samma mat som vi har köpt förut. Om vi har valt ohälsosam mat i butiken, så blir det svårare att äta hälsosamt när vi väl kommer hem. Genom att lära sig mer om hur man gör ett bra matval i butiken, kan man skapa ett hem där ett hälsosamt val av mat faktiskt är det lättaste valet, säger Marleen Lentjes.
Forskningsbaserade sömnråd ska hjälpa tonåringar med sömnbrist
En annan samhällsutmaning är sömnbesvär hos tonåringar. Enligt en uppskattning lider 80-90 procent av tonåringar av sömnbrist och detta kan i sin tur leda till problem med både den fysiska och psykiska hälsan. Inom akademin finns stor kunskap kring hur sömnproblem kan förhindras, men hittills har kunskapen fastnat mellan akademins väggar och inte kommit till nytta i samhället. Det vill Tor Arnison, doktorand i psykologi vid Örebro universitet, ändra på.
– Min idé är att skapa en konkret och effektiv struktur för kunskapsöverföring från forskningsvärlden till klinisk verksamhet. Konkret handlar idén om att samla upp forskning om sömnbesvär hos ungdomar och förmedla den på ett sammanfattat och begripligt vis till kliniker som arbetar med ungdomar med ohälsa, samt att skapa personlig kontakt mellan forskare och kliniker. På längre sikt kan fler forskningsområden bli aktuella, säger Tor Arnison.
Personer med flerfunktionsnedsättning har omfattande behov av hjälp i nästan alla vardagliga aktiviteter. André Frank, legitimerad sjukgymnast, arbetar tillsammans med Lars-Olov Lundqvist och Marie Matérne, som är forskningshandledare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, med den nya intervention SVAN, strukturerad vattendans.
– Personer med flerfunktionsnedsättning drabbas av flera hälsoproblem och kräver mycket vårdinsatser. Om SVAN kan hjälpa dem att bibehålla hälsa och funktion så är det värdefullt på flera plan och kan ge vården resurser till andra insatser, säger André Frank.
Träning som behandling ska minska adhd-symptom
Det är välkänt att träning hjälper till att förbättra både den fysiska och psykiska hälsan. Men det kan vara svårt att komma i gång med träningen, särskilt för personer med adhd. Lena Axelsson Svedell, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper, vill testa ett tolvveckors träningsprogram som behandlingsmetod.
– Fysisk träning är både sjukdomsförebyggande och kan bota och linda sjukdom. Det borde vara lika naturligt att få hjälp med det, som med till exempel medicinering vid depression eller ångest, men så ser det inte ut i dagsläget, säger hon.
Text och foto: Jesper Eriksson