Rekordmånga anslag från Vetenskapsrådet
Fjorton forskare vid Örebro universitet har nu fått besked om sina beviljade anslag från Vetenskapsrådet – ett rekord.
– Det är särskilt roligt att det är en sådan bredd i ämnen bland forskarna. Normalt får enbart ett fåtal procent sina ansökningar beviljade av Vetenskapsrådet, och som universitet har vi nu lyckats bättre. Det är helt i linje med universitetets intentioner eftersom finansiering från Vetenskapsrådet är ett mycket tydligt tecken på kvalitet, säger rektor Johan Schnürer.
Sammanlagt har 50 miljoner i forskningsmedel beviljats Örebro universitet.
Johan Åkerman leder arbete på Grant Office, den avdelning som stöttar forskare med sina ansökningar:
– Det är förstås mycket glädjande att Örebro universitets anslag från Vetenskapsrådet ökar till antalet. Mest gläds jag åt alla de forskare som nu får möjlighet att förverkliga sin viktiga forskning. Nu hoppas jag att det blir fler som söker anslag från Vetenskapsrådet nästa år, säger han.
I år fördelas de 50 beviljade miljonerna på fjorton forskare och deras projekt:
Rolf Lidskog, professor i sociologi, får 4,2 miljoner kronor för att undersöka vilken roll samhällsvetenskaplig expertis bör spela i arbetet att transformera samhället mot hållbarhet.
Jonas Persson, professor i psykologi, får 6,3 miljoner kronor för att undersöka hur olika faktorer från barndom till vuxenliv påverkar hur vi mår när vi blir äldre. Projektet följer människor som har varit med i ett forskningsprogram sedan 60-talet.
Gabriella Wennblom, forskare i företagsekonomi, får 4,8 miljoner kronor för att undersöka hur vi skapar hållbara organisationer som fungerar i vardagen och i krissituationer – med utgångspunkt i ett äldreboende.
Gustav Westberg, forskare i svenska språket, får 6,6 miljoner kronor för att med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitism manifesteras semiotiskt i det offentliga rummet och hur unga judar tolkar och påverkas av antisemitiska budskap som de möter i olika kontexter i dagens Sverige.
Jacob Öberg, forskare i rättsvetenskap, får 5 miljoner kronor för att fördjupa kunskapen om ett av de snabbast växande och kontroversiella områdena inom europeisk integration – området för frihet, säkerhet och rättvisa, som berör inre säkerhet, terrorism, gränskontroller och brottslighet.
Mehul Bhatt, professor i datavetenskap, får 4,6 miljoner kronor för att utveckla beräkningsgrunder för att förstå dynamiken och interaktionen mellan människor och till exempel självkörande bilar.
Jennifer Renoux, forskare i datavetenskap, får 3,7 miljoner kronor för att utveckla nya sätt för intelligenta system eller robotar att kommunicera med människor och anpassa sig till våra behov.
Henrik Larsson, professor i medicin, får 2,4 miljoner kronor för att samla kunskap som kan lägga grunden till riktlinjer för behandling för personer med adhd och fetma, typ-2 diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom.
Samira Salihovic, forskare i kemi och medicin, får 3,6 miljoner. Hon ska undersöka hur miljögifter och värme påverkar risken för njursjukdom. De har samlat in prover från sockerrörsarbetare under flera år.
Martin Karlsson, forskare i statskunskap, får 400 000 kronor, för att anordna workshops för forskare på temat när svenska skolan blev en marknad.
Christian Lundahl, professor i pedagogik, får 1,8 miljoner kronor för att starta ett nätverk för ledande forskare i utbildningsvetenskap inom området som kallas Science and Technology Studies.
Bodil Sundberg, forskare i biologi, får 6 miljoner kronor för att bidra med ny kunskap om hur NO-undervisning kan utformas för att passa skolans målstyrda verksamhet och förundra elever.
Mats Deutschmann, professor i engelska, får 4,5 miljoner kronor för att undersöka utmaningar och möjligheter när elever får sin utbildning på sitt andraspråk och hur språkpolitiska direktiv och rekommendationer omsätts i praktiken. Han beviljas också 800 000 kronor till ett nätverk inom samma forskningsområde.
Owasim Akram, doktorand i statskunskap, får 3,6 miljoner kronor för att öka förståelsen om makt och handlingsfrihet hos de mest fattiga genom att undersöka policys och utvecklingsprogram.