Debatten om lärarutbildning – syndabockar och profeter
Debatten om svensk lärarutbildning har varit intensiv under de senaste decennierna. Journalister, politiker, lärare och forskare har alla haft synpunkter på hur en reformerad lärarutbildning ska lösa ”skolans misslyckanden”.
I en ny studie har forskarna Eva Georgii-Hemming och Nadia Moberg analyserat debattartiklar och ledare i Sveriges fyra största dagstidningar. Eva och Nadia har kartlagt vilka idéer som har fått genomslag och vilka aktörer som styrt samtalet. Studien visar att debatten om lärarutbildningen i stor utsträckning har styrts av aktörer utanför utbildningsområdet – journalister, politiker och opinionsbildare – medan lärarutbildarna själva haft en undanskymd roll.
– Det vi ser är en debatt som sällan bygger på forskning, men som ändå har haft stor påverkan på lärarutbildningens utveckling. En konsekvens av det är att utrymmet för kritiskt tänkande och bildning i lärarutbildningen begränsas. Det riskerar att leda till en avprofessionalisering av läraryrket och en reduktion av mänskligt lärande till en uppsättning tekniker och metoder – snarare än en process av reflektion och omdöme, säger Nadia Moberg, universitetslektor i musikpedagogik vid Örebro universitet.
Samtidigt visar studien att debatten har präglats av en politiserad och förenklad syn på lärarrollen, där lösningen allt oftare presenteras som en ”verktygslåda” av faktakunskaper och metodik – snarare än en reflekterande och kritiskt tänkande profession.
– Den syn på utbildning som debatten ger uttryck för har fått politiskt genomslag. Pedagogikämnet står som syndabock, medan lösningar som förespråkas blir alltmer instrumentella. En verktygslåda av faktakunskaper och enkla knep för klassrummet ersätter en kritiskt tänkande profession. Det här synsättet omöjliggör en lärarutbildning där studenter får möjlighet att utveckla den självständighet och analytiska förmåga som yrket kräver, säger Eva Georgii-Hemming, professor i musikpedagogik vid Örebro universitet.
Forskarna argumenterar för att kritisk bildning är en nödvändighet för att framtida lärare ska kunna förstå och hantera komplexa frågor. Studien visar hur mediedebatten har format berättelsen om lärarutbildningen – ofta genom att ge utrymme åt förenklade lösningar och skapa en bild av kris. När debatten reduceras till motsatspar – ämneskunskap eller pedagogik, fakta eller kritiskt tänkande – går möjligheten att se läraryrkets verkliga komplexitet förlorad.
Läs kapitlet här: https://cdforskning.no/cdf/catalog/book/231#chapters
Foto: Urban Tholén