EU-projekt avslutat – konkreta verktyg mot genusbaserat våld inom akademin

Endast åtta av de 33 kartlagda länderna har lagar som uttryckligen hänvisar till genusbaserat våld när det gäller universitet och forskningsorganisationer. När våldet uppmärksammas handlar det främst om sexuella trakasserier.

 – Det saknas dessutom ofta kunskap om de särskilda risker som yngre forskare utsätts för när de byter universitet och länder, säger Sofia Strid.

Forskare från nio länder har medverkat i ”UniSAFE – ending gender based violence” . Det sista steget i projektet är en verktygslåda som utgår från definitioner som FN och Europarådet använder, den senare i Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor. Definitionerna har i ”UniSAFE” utökats från tre eller fyra, till att bli sju.

– Vi har också vidgat definitionen av genusbaserat våld till att innefatta fler grupper, inklusive män, kvinnor och icke-binära personer, fler uttryck för våld, inklusive ekonomiskt våld. Vi har också analyserat utsatthet i relation till nationell och institutionell policy. På så sätt blir våra slutsatser mer heltäckande, säger Sofia Strid.

Största undersökningen

Verktygslådan bygger på resultaten av policyanalyser, fallstudier, intervjuer, workshoppar och en enkätundersökning som gick ut till anställda och studenter vid 46 universitet, högskolor och forskningsorganisationer i 15 europeiska länder. Med 42 000 respondenter är det den största undersökningen av genusbaserat våld och dess konsekvenser i europeisk högre utbildning. Två svenska högskolor deltog: Högskolan i Väst och Högskolan i Halmstad.

Resultatet visade bland annat att drygt 60 procent av de svarande hade upplevt någon form av genusbaserat våld och att sannolikheten att utsättas var ännu större för icke-binära personer, personer i gruppen HBTQ+, funktionshindrade, kroniskt sjuka eller personer i etniska minoriteter

– Nära hälften  uppgav att de var osäkra på om allvaret som de utsatts för eller varit vittne till, var tillräckligt för att anmäla. Det visar att våldet är normaliserat och att vi har ett problem när det gäller kunskapen om vad genusbaserat våld är, säger Sofia Strid.

Viktigt för EU:s jämställdhet

Genusbaserat våld är en viktig faktor i EU-kommissionens strategi för jämställdhet, en plan som sträcker sig fram till 2025. Resultatet av ”UniSAFE” ger möjlighet för akademiska organisationer att anpassa sin verksamhet enligt EU:s skärpta krav, däribland rekommendationen att policy och åtgärder mot genusbaserat våld ska ingå i forskningsorganisationers jämställdhetsplaner. Det är idag  ett krav för att kunna erhålla EU-finansiering.

De forskningsorganisationer som vill genomföra egna undersökningar kan återanvända samma frågor, enkäten och kodboken ingår i UniSAFEs verktygslåda. [SS1] De är utformade för att ge konkreta svarsalternativ med ett minimum av tolkningar.

Styrkor och svagheter

Verktygslådan innehåller även konkreta rekommendationer för universitet, politiker, forskningsfinansiärer och studentorganisationer om hur de kan arbeta för att motverka våldet, kampanjmaterial, utbildningar för studenter och lärare, och ett utvärderingsverktyg som forskningsorganisationer kan använda för att identifiera sina styrkor och svagheter.

– Det finns oerhört mycket kunskap ute i organisationerna Vi har dragit nytta av den när vi byggde verktygslådan som alltså är baserad på såväl forskningsresultat som praktisk kunskap och erfarenhet. För att det genusbaserade våldet ska minska måste forskare, praktiker och politiker arbeta tillsammans, säger Sofia Strid.

Text och arkivfoto: Maria Elisson