Bättre ambulansvård och mer hållbara teknikföretag – här är årets Social Impact Lab

För sjunde året i rad drar innovationsmiljön Social Impact Lab vid Örebro universitet i gång sin verksamhet. I år deltar sju forskare, som under 2023 ska ägna några timmar i veckan till att utforska sina idéer för hur olika samhällsutmaningar kan mötas utifrån deras forskningsområden.

Målet är att skapa innovativa lösningar, praktiska metoder och verktyg för social förändring som gör nytta utanför den akademiska världen.

I dag handlar allt fler av ambulansuppdragen om vårdnivåbedömningar i stället för akutsjukvård, vilket skapar en ökad belastning på ambulanssjukvården. Erik Höglund, forskare och specialistutbildad ambulanssjuksköterska, har två idéer som han vill utveckla för att vända trenden: utbildning och artificiell intelligens.

– Det första som jag vill undersöka är om en formell utbildning i vårdnivåbedömningar för ambulanssjukvården behövs. Jag ska också ta reda på om ett maskininlärningssystem för prediktionsbedömningar av lämplig vårdnivå är någonting som behövs, samt om det går att utveckla, implementera och förvalta över tid, säger Erik Höglund.

”Många traditionellt mansdominerade branscher behöver rekrytera bredare”

Genusforskarna Anne-Charlott Callerstig och Dag Balkmar ska tillsammans utveckla en idé om social hållbarhet i traditionellt mansdominerade teknikbranscher. Med hjälp av forskningsbaserade verktyg vill de bidra till att framtidens teknikföretag är mer inkluderande.

– Många traditionellt mansdominerade branscher och organisationer behöver rekrytera bredare, bli mer innovativa och arbeta mer med social hållbarhet, men de vet inte hur. Vi kan utifrån vår forskning med olika organisationer och företag stödja förändringsprocesser, inte minst med hjälp av de verktyg vi arbetat fram i tidigare projekt, säger Anne-Charlott Callerstig och Dag Balkmar.

Forskning visar att fysisk aktivitet är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Barn och ungdomar med autism upplever dock fler hinder för att vara med vid fysisk aktivitet, vilket ökar risken för att de inte deltar. Detta vill Susann Arnell, legitimerad fysioterapeut, motverka.

– Med hjälp av ett lätt administrerat samtalsstöd, där ungdomen rangordnar påståenden med olika slags villkor för deltagande, kan man på ett strukturerat sätt identifiera vad som är viktigt för att en ungdom med autism ska vilja delta. Med hjälp av denna kunskap kan därefter ett bättre riktat och skräddarsytt stöd erbjudas, säger Susann Arnell.

”Kan den sociala dimensionen i måltider bidra till hållbar omställning?”

I diskussioner kring hur vår mat och vårt ätande ska bli mer hållbart, både vad gäller miljö och hälsa, hamnar oftast fokus på det som ligger på tallriken. Ute Walter, lektor i måltidskunskap, vill byta perspektiv och i stället fokusera den sociala ätandesituationen.

– Centralt för min idé är att undersöka den sociala dimensionen av måltider, i motsats till produkten/maten som ofta är i centrum när utvecklingsfrågor diskuteras. Frågan är om den sociala dimensionen i måltider kan användas som utgångspunkt för att bidra till hållbar omställning?, säger Ute Walter.

Forskning har visat att deltagande i föreningsidrott kan främja ungdomars psykiska hälsa, anpassning i samhället och i skolan. Det finns dock en stor skillnad i deltagande om man jämför barn till utrikesfödda och barn till inrikesfödda. Darun Jaf, postdoktor i psykologi, vill få fler barn till utrikesfödda föräldrar att delta.

– Jag vill, i samarbete med diverse aktörer som jobbar med inkludering och jämställdhetsfrågor, komma i kontakt med föräldrar, och via workshoppar och föräldrautbildningar sprida kunskap om hur föräldrar kan främja barns, oavsett kön, deltagande i föreningsidrott, säger Darun Jaf.

Utbildningspaket ska ge bättre vård efter elolyckor

Nervskador efter en elolycka är ett ganska vanligt arbetsmiljöproblem inom elbranschen, men förekommer även hos exempelvis lekmän på fritiden. Trots det är kunskapen om symptom, skador och behandling låg, både inom hälso- och sjukvården och inom elbranschen. Lisa Rådman, legitimerad fysioterapeut, har specialiserat sin forskning på just elolyckor och strömgenomgång. Hennes idé är att förbättra vården för dem som drabbas.

– Jag har en tanke om att konstruera utbildningspaket som är riktade till hälso- och sjukvården och till elbranschen, för att både sprida kunskap om hälsoeffekterna efter en strömgenomgång, och hur hälso- och sjukvården kan ta hand om dessa personer, säger Lisa Rådman.

Åsa Allard är verksamhetsledare för Social Impact Lab. Hon förklarar att arbetet med att utveckla idéer för social förändring ofta kräver att forskarna går utanför sin vanliga forskarroll. Det är något som innovationsmiljön kan inspirera till, tror hon.

– Vårt arbete i labbet handlar mycket om att utforska mötet mellan akademisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Att förstå olika roller, förutsättningar och rådande kulturer spelar en avgörande roll för hur nytänkande insatser kan bli verklighet. Det arbetet kräver också ett särskilt driv, tålmodighet och flexibilitet hos forskarna som medverkar, något som går utanför den vanliga forskarrollen. Att återigen få vara en del av den miljön och det arbetet känns så klart både meningsfullt och stimulerande, säger Åsa Allard.

Text och foto: Jesper Eriksson