Gender disparities in music education and music-making amongst the Swedish adult population

I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga onlinetidskriften Nordic Research in Music Education syngliggörs de könsbaserade skillnader som finns i musicerandet bland den svenska befolkningen idag.
Sam de Boise, docent i musikvetenskap vid Musikhögskolan har genomfört en studie där han använder noggrant utvalda statistiska metoder för att analysera data från en enkätundersökning utförd av SIFO Kantar. Enkäten anpassades för att spegla Sveriges demografiska sammansättning i termer av kön, ålder, region, inkomst, yrke och utbildningsnivå. Med sina 1096 respondenter gav undersökningen ett tillförlitligt underlag där resultaten visar på markanta skillnader i hur kön och ålder påverkar benägenheten att spela instrument.
Bland de yngsta, i åldersgruppen 18-29 år, var kvinnorna i majoritet: 20% av kvinnorna angav att de spelade ett instrument, jämfört med 17% av männen. Men redan i åldersgruppen 30-49 år var fördelningen drastiskt förändrad. Andelen män som fortfarande spelade var i stort sett oförändrad (16%), medan nästan hälften av kvinnorna hade slutat, och endast 10% av de spelade än. Även från de tidiga åren i barndomen framkom en tydlig skillnad: 29% av männen, men hela 59% av kvinnorna, hade spelat ett instrument men slutat innan 18 års ålder. Det kan tolkas som ett uttryck för sociala normer, där de Boise skriver i sin artikel att
”there is often strong parental pressure for girls in particular to take up instruments which can be partly explained by gendered norms around musicianship as emphasizing refinement and cultivation appropriate to middle class visions of femininity”
Detta kan förklara varför många tjejer väljer att sluta spela i tidig ålder – de har kanske inte haft tillräcklig motivation, utan har istället börjat spela för att passa in eller för att behaga sina föräldrar. För män ser däremot de sociala strukturerna annorlunda ut. Studien visar att de har ett större musikaliskt självförtroende än kvinnor även när grupperna har samma musikaliska färdighetsnivå. För män är det istället i vuxenlivet som musicerandet blir identitetsskapande. Även valet av instrument blir en viktig faktor som avgör vilka män som fortsätter sitt musicerande in i vuxenlivet. Studien visar också att det finns väldigt tydliga mönster i val av instrument mellan de båda könen.
Text: Therese Nordenberg