Möt våra forskare

Vad handlar din forskning om?

Det finns tre olika spår i min forskning. Den första är musik och känslor och i vilken utsträckning känslomässiga upplevelser av musik formas av sociala faktorer. Den andra berör frågor om jämställdhet i relation till olika aspekter av musikskapande och musikkonsumtion. Det tredje, nyaste forskningsfokuset, handlar om musikens roll i högerextrem radikalisering. Specifikt tittar min forskning på hur samtida högerextrema rörelser använder musik som ett verktyg för att både rekrytera medlemmar och för att sprida sina budskap.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Min forskning fokusera på frågor om hur och varför människor engagerar sig i musik. Som sådan är den relevant för att förstå varför och hur människor är musikaliska. Men även om musik är viktigt, vill jag också utforska hur den bidrar till ojämlikhet och ojämställdhet. Det är viktigt att förstå de mekanismer genom vilka människor utesluts från att göra musik och vilken skada musik potentiellt kan göra för att motverka sådana tendenser.

Vad handlar din forskning om?

Jag disputerade 2022 med avhandlingen Dis/harmoni: (Re)konstruktionen av högre musikerutbildning i klassisk musik. Den forskning jag bedriver handlar om maktrelationer och föreställningar om musik i såväl musikutbildning som i andra musikaliska kontexter. Mitt primära fokus ligger på att tillämpa kritiska perspektiv på relationen mellan musik och människa, oavsett sammanhang. I förlängningen syftar min forskning till att synliggöra förgivettaganden, praktiker och värden som bidrar till att upprätthålla och reproducera strukturer av exkludering, förtryck och sociala orättvisor.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Genom att studera musik och människa utifrån kritiska perspektiv strävar jag efter att synliggöra existerande maktförhållanden i skilda musikaliska kontexter, men också att öppna upp för alternativa sätt att tänka och handla. Att utmana etablerade maktförhållanden och att ifrågasätta det som tas för givet är viktigt för att skapa möjligheter att främja en ökad rättvisa.

Ester är musikhistoriker, och arbetar främst med 1600-talets musikhistoria i England. Ester intresserar sig främst för hur olika människor använde musik i olika historiska sammanhang, vad som händer när en viss typ av musik flyttas från ett sammanhang till ett annat -- till exempel en Italiensk kantat som framförs i London, eller en Purcellsång som blir en skillingtrycksballad -- och hur musik interagerar med andra sociala processer.

Vad handlar din forskning om?

Musikalisk kommunikation i olika medier. 

Vad handlar din forskning om? 

I min forskning tar jag upp frågor om musik och identitet, framförallt i en kontext av nordisk populärmusik. Jag intresserar mig för hur musiksmak framförhandlas, och hur genre och språk skapar ramar för hur musik framföras och konsumeras. Begreppet autenticitet har en central plats i detta, både i samband med teatralitet och iscensättning och med genus och sexualitet och förhållandet mellan estetik och teknologi, i synnerhet hur inspelningsteknologi påverkar lyssnarens förhållande till röster.

Hur ser du på relevansen av din forskning? 

Musik är en formidabel arena för skapande av egen identitet såväl för artister som lyssnare, och min forskning syftar på att erbjuda verktyg för att undersöka hur artister framförhandlar sin persona inom ramarna av genre, teknologi och genus. I min forskning bidrar jag till en kritisk blick på idéer om det presumtivt äkta och ärliga inom musik, och undersöker hur grundarna för musikens sociala status framförhandlas, etableras och naturaliseras genom branschmekanismer och mediediskurser.

Ingår i forskningsprojektet Musik, makt och orättvisa (MPI).

Vad handlar din forskning om?

Min forskning handlar om de maktrelationer som finns i musikutbildning, musikskapande och användning av musik. Musik är en källa till glädje, tröst och energi. Musik kan skapa gemenskap mellan människor, nationer och kulturer. Men det betyder också att det finns normer som skapar gränser och upprätthåller skillnader. Tillgången till utbildning, jobb och scener begränsas av föreställningar om klass, kön, etnicitet, ålder och tradition. Sociala strukturer begränsar vem som känner sig hemma på en källarspelning eller på operan. Det finns också tydliga hierarkier mellan olika musikgenrer och yrken inom musiklivet. Det är om dessa villkor och orättvisor som min forskning handlar om.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Oavsett om vi talar om musikutbildning, yrkesverksamma musiker, producenter och trubadurer eller amatörer som sjunger i kör är det nödvändigt att kritiskt granska relationen mellan musik och människa. Vi behöver synliggöra normer och orättvisa förhållanden som gör musiklivet i alla dess former exkluderande. Vi behöver utmana givna tankesätt, handlanden och maktstrukturer. En viktig väg att bidra till förändring är att diskutera resultat från min forskning med studenter som pluggar för att bli lärare, musiker, producent, eller kulturstrateg. Att de går ut i yrkeslivet med förutsättningar att själva ifrågasätta det som är taget för givet, utmana och agera annorlunda bidrar till att nya, mer rättvisa, praktiker kan skapas.

Vad handlar din forskning om?

Mitt avhandlingsprojekt handlar om att belysa maktförhållanden och strukturer inom den svenska dansbandskulturen. Jag ställer frågor gällande hierarkier, ojämlikheter och maktrelationer.  fokuserar både på mediabilden, den dansande publiken och hur generellt deltagande i dansbandskulturen villkoras.
 

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Sedan länge har dansbandskulturen haft en lågkulturell status, trots att hundratusentals människor deltar både på de stora dansbandsveckorna och engagerar sig på lokal nivå. Jag vill förstå varför, och tycker att det är viktigt att undersöka frågor om makt i en kultur som ofta setts ner på. Mitt avhandlingsprojekt är relevant för att få en bättre förståelse av den svenska dansbandskulturen och dess plats i samhället, då det är en kultur som många gånger varit exkluderad på grund av sin lågkulturella status.

Vad handlar din forskning om?

Jag forskar om musik och rörelse utifrån ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv. I mitt nuvarande forskningsprojekt undersöker jag hur olika semiotiska resurser används i musikundervisningssammanhang, med fokus på hur kroppslig rörelse används som semiotisk resurs.

Vad handlar din forskning om?

I mitt avhandlingsprojekt diskuterar jag nutida professionella musikers formande av värderingar inom svensk folkmusik.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning handlar om vokal vallmusik - sånger och rop (kulning) som dels används för att locka på kor, getter och får på fäbodar, och dels i mer konstnärliga sammanhang. I min forskning studerar jag sången och ropen ur ett mer än mänskligt perspektiv och jag vill förstå hur den fungerar som en kommunikation mellan människa, djur och natur. Sången, och ropen, är här inte en isolerad mänsklig aktivitet, utan en ekologisk produkt - något som växer fram ur relationerna mellan mer än människor. Jag undersöker djurens musikaliska kapaciteter och hur sången intoneras med deras läten, rörelser och aktiviteter, men också i ton med naturakustiken och annat som påverkar de vokala uttrycken hos både människor och djur i varje situation. Något så litet som en broms, eller en mygga, kan faktiskt vara med och påverka vad som sker med melodier och rytmer i en sång. Musik blir här en kommunikationsform som överskrider artgränser och något som ständigt formas och formas om beroende på vad som händer sekund för sekund, minut för minut.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Mänskligheten står inför enorma utmaningar idag. En av dem är klimatkrisen som vi själva har orsakat. Eftersom människan är, mig veterligen, det enda djur som medvetet förstör sin egen livsmiljö är det viktigt att vi funderar över just denna livsmiljö. Är den verkligen bara vår? Vi behöver förstå att allt vi gör påverkar liv över hela planeten. Vi står i ständig relation till allt annat som lever. Människan står varken över eller utanför annat liv. Tvärtom. Vi är helt beroende av det. Så vad innebär det att vara människa i tider av massutdöende och miljöförstöring? Musikforskningen kan ta del i en nödvändig, mikropolitisk, självrannsakning. I ett ifrågasättande av människans självutnämnda position som unik och högt stående kan vi också ifrågasätta om musik verkligen är exklusivt mänskligt. Genom ett utvidgande av musikbegreppet kan jag genom min forskning visa att vi även i musikaliska sammanhang är beroende av sådant vi har avskärmat oss ifrån. Det blir ett litet, men viktigt, bidrag till utvecklingen av ett mer inkluderande, ekologiskt och etiskt perspektiv på musik som kan medverka i de självrannsakningsprocesser som krävs för en grön omställning.

Annas skriver sin avhandling om att bli och vara musiklärare i Sverige, en studie om att bli och vara musiklärare i Sverige för årskurs 4-6 med fokus på musiklärares (in)formella förkunskaper, utbildningsvägar och upplevda professionskunskap i musikämnet.