Kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler – kan orsaka hälsorisker
– Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Andi Alijagic (t h), här tillsammans med medförfattaren Fredric Södergren Seilitz.
Avfall från elektronik som lampor, datorer och mobiltelefoner innehåller kemikalier som kan orsaka hormonstörande effekter och inflammation i mänskliga celler. Det visar forskning vid Örebro universitet.
Resultatet av forskningen i artikeln Deciphering the phenotypic, inflammatory, and endocrine disrupting impacts of e-waste plastic-associated chemicals som är publicerad i tidskriften Environmental Research.
Hormonstörningar kan orsaka biologiska effekter som kan påverka immuna, metaboliska och reproduktiva funktioner.
– Vi kan anta att liknande saker kan ske för människor som är exponerade för den här sortens avfall, säger forskaren Andi Alijagic.
Sopberget växer
Sopberget med elektronik växer när vi blir alltmer beroende av datorer, hushållsmaskiner och andra produkter som förenklar vardagen. Vikten av att återanvända metallerna i dessa produkter har länge varit känd, men det saknas forskning gällande plast och övriga material i elektronikavfall, på engelska kallat E-waste.
Forskare från Örebro universitet, Linköpings universitet och forskningsinstitutet RISE har tillsammans med företaget Sensor Visions undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler.
Arbetet har letts av Andi Alijagic, forskare inom toxikologi vid Örebro Universitet. Hans forskning fokuserar på hälsoeffekter från exponering av partiklar och kemikalier i nano- och mikroplaster samt andra plastrelaterade kemikalier.
Cocktail av farliga kemikalier
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel redovisar forskarna en cocktail av farliga kemikalier som de funnit i elektronikavfall. I den kemiska soppan finns bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfat och ftalater – kemikalier som är allmänt kända för att ha skadliga effekter på människors hälsa. PAH är till exempel den största grupp av cancerogena ämnen som vi känner till.
För att förstå hur kemikalierna påverkar människors hälsa använde forskarna den avancerade tekniken ”cell painting”, där olika delar av mänskliga celler målades med fluorescerande färger.
– Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat, säger Andi Alijagic.
Kemikalierna påverkar cellerna
Det visade sig att exponering av kemikalierna ledde till betydande förändringar i viktiga cellulära strukturer i bland annat cytoskelett och mitokondrier. Förändringarna framkallade exempelvis inflammatoriska reaktioner i cellerna.
– Inflammation är en underliggande orsak till många sjukdomar. Även låggradig inflammation som pågår under en lång tid kan ha hälsoeffekter, säger Andi Alijagic.
Kemikalierna i det analyserade avfallet visade sig också kunna påverka hormonsignaler, vilket kan påverka den reproduktiva hälsan för både kvinnor och män.
"Vi måste ta hand om avfallet"
Avfallet som analyserades bestod av strimlade icke-metalliska delar från elektronikprodukter, mestadels plaster med många sorters toxiska kemikalier. Andi Alijagic anser att man behöver ta hand om kemikalierna när e-avfallet återvinns.
– Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Andi Alijagic.
Forskarnas nästa steg är att ta reda på om mänskliga celler agerar annorlunda när de exponeras för enskilda kemikalier i jämförelse med en blandning av kemikalier.
Text: Mikael Åberg
Foto: Jesper Mattsson
Text: jgy