Institutionen för medicinska vetenskaper

Forskning visar att titthålskirurgi ger fördelar vid tjock- och ändtarmscancer

Kaveh Dehlaghi Jadid opererar bort en blindtarm.

Kaveh Dehlaghi Jadid opererar bort en blindtarm. Han tittar in i buken med en kamera och instrument.

Varje år får cirka 7000 personer beskedet att de drabbats av tjock- eller ändtarmscancer. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet att de nya metoderna med titthålskirurgi har många fördelar.

Vid ändtarmscancer behandlas patienter vanligtvis först med strålning och cellgifter innan kirurgi. Däremot går patienter med tjocktarmscancer oftast direkt till kirurgi, men får ofta cellgifter efteråt.

– Tidigare utfördes operationer främst med öppen teknik men de nya teknikerna ger fördelar som mindre blödning, lägre smärta och snabbare återhämtning. Idag använder majoriteten av kirurgerna i Sverige titthålskirurgi som är en minimalinvasiv teknik, vilket innebär att operationen görs med minsta möjliga påverkan på patienten, berättar Kaveh Dehlaghi Jadid, specialistläkare inom verksamhetsområde kirurgi på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Titthålskirurgi kan genomföras antingen med klassisk laparoskopisk teknik eller med hjälp av robotassisterad teknik.

– Vi såg många fördelar med den nya tekniken och även vårdtiden förkortades så patienterna får åka hem tidigare, berättar han.

Resultaten från forskningen är ett kvitto på att övergången till minimalinvasiv kirurgi som har skett i Sverige varit positiv och lett till bättre resultat.

Forskningen kunde i vissa analyser dessutom visa en bättre total överlevnad för de patienter som genomgått titthålskirurgi. Lokalt avancerade tumörer hade en något större sannolikhet att bli opererade med öppen teknik, då patienten får ett stort buksnitt.

Socioekonomiska faktorer påverkar val av operationsmetod

– I min avhandling undersöktes även socioekonomiska faktorers påverkan på valet av operationsmetod. Resultaten visade att patienter med högre utbildning eller högre inkomst hade en ökad sannolikhet att få minimalinvasiv kirurgi. Kvinnor hade också högre sannolikhet att få denna metod, och det kan ha att göra med att deras bäcken är bredare, förklarar han.

För att undersöka hur operationsmetod väljs vill forskargruppen som Kaveh Dehlaghi Jadid tillhör göra ytterligare studier. Skulle dessa studier visa en fortsatt påverkan av socioekonomiska faktorer finns anledning att vidta åtgärder för att minska sådana eventuella skillnader.

– I Sverige har vi offentlig vård och alla ska få jämlik vård oavsett socioekonomiska faktorer, avslutar han.

Text: Elin Abelson
Foto: Region Örebro län