Elbehandling effektivt för att förebygga återfall hos äldre med psykotisk depression
– Resultatet tyder på att elbehandling som uppföljning efter den akuta behandlingen minskar risken för återfall för patienter äldre än 65 år, säger Ahmed Al-Wandi.
Elbehandling, ECT, är effektiv för att förebygga återfall hos äldre patienter som behandlats för psykotiska depressioner. Det visar en studie som nu är publicerad i Acta Psychiatrica Scandinavica.
– Resultatet ger en vägledning, även om det alltid är en individuell bedömning för varje patient, säger Ahmed Al-Wandi, överläkare i psykiatri, som gjort studien som en del av sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
Ahmed Al-Wandi har utgått från patienter med psykotisk depression som fått elbehandling, för att undersöka om fortsatt elbehandling minskar risken för återfall. Underlaget kommer från svenska register och består av patienter som behandlats på svenska sjukhus. Ahmed Al-Wandi har jämfört gruppen som fått så kallad underhållsbehandling efter utskrivning och gruppen som inte fått det.
– Resultatet tyder på att elbehandling som uppföljning efter den akuta behandlingen minskar risken för återfall för patienter äldre än 65 år, säger Ahmed Al-Wandi.
Däremot gav studien inget statistiskt signifikant utfall för den samlade gruppen patienter i alla åldrar. Det går inte att utläsa om elbehandling efter det att patienterna blivit utskrivna förebygger återfall, alltså att de åter blir inlagda eller tar sitt liv.
Ahmed Al-Wandi har fått ytterligare en studie publicerad i Acta Psychiatrica Scandinavica. I den studien jämförs antidepressiva läkemedel och antipsykotika mot antidepressiva ensamt som underhållsbehandling vid psykotisk depression. Även här är det en registerstudie.
– Resultatet visade att det inte gick bättre för dem som fick antipsykotiska läkemedel utskrivna i kombination med antidepressiva läkemedel. Vi hittar alltså inte stöd för att antipsykotiska läkemedel som ett tillägg till antidepressiva minskar risken för återfall, säger Ahmed Al-Wandi.
Antipsykotiska läkemedel har en rad svåra potentiella biverkningar som viktuppgång, förhöjt blodsocker, förhöjda blodfetter och ofrivilliga muskelrörelser.
– Som läkare behöver man vara försiktig och noga överväga om antipsykotiska läkemedel ger effekt eftersom risken finns för att det medför ett lidande för patienterna. Framtida studier som har direktkontakt med patienter kan fördjupa kunskapen, säger Ahmed Al-Wandi.
Psykotisk depression innebär att personen med depression också har psykotiska symptom, som hallucinationer där man kan se och höra saker som inte finns eller vanföreställningar som att vara förföljd. Upp till en av hundra uppskattas drabbas under sin livstid.
Båda studierna baseras på registerdata utan direktkontakt med patienterna, vilket är förenat med möjliga felkällor. En sådan felkälla är att man enbart vet om patienterna hämtat ut medicin på ett apotek, men inte om de använt medicinen på ett korrekt sätt.
En annan felkälla är så kallad indikationsbias. Det innebär att de sjukaste patienterna sannolikt får mer kraftfull behandling, där ett dåligt resultat för dessa patienter förklaras av sjukdomen snarare än behandlingen. Detta har man försökt ta hänsyn till med olika statistiska metoder, men det till trots så måste resultaten i båda studierna tolkas med försiktighet enligt Ahmed Al-Wandi.