Ungt ledarskap i restaurangbranschen

Projektet avser att öka förståelsen för hur unga medarbetare i restaurangbranschen blir ledare och hur de unga ledarna kan bidra till förändring av organisationsformer och arbetspraktiker för att öka branschens sociala hållbarhet och attraktivitet i form av förbättrad arbetsmiljö.

Besöksnäringen, där hotell och restaurangbranschen ingår som en stor del, fungerar som en export- och jobbmotor för hela landet bland annat tack vare det gastronomiska uppsvinget i Norden. Ett uppsving som alstrar kreativitet och innovationer runt maten och drycken och gästernas måltidsmiljö, som snabbt tas till vara och sprids och ger mervärde till aktörer i både små och större företag. Men trots att unga människors första möte med arbetslivet ofta sker i servicesektorn så plågas branschen i dagsläget av omfattande arbetskraftsbrist. Troligen beroende på att höga krav på personligt engagemang, stor arbetsbelastning och ofta minimal kontroll över arbetsuppgifternas utförande, alstrar arbetsmiljöer som medverkar till hög personalomsättning. Restaurangbranschens arbetsplatser utmärks av gamla strukturer med hierarkiskt ledarskap samt en bristande förståelse och tilltro till personalens förmågor och behov. Restaurangarbetsplatserna präglas av mästare-lärlingskap som utbildningsmetod. De hierarkiska strukturerna och den bristande tilltro till personalen som ofta åtföljer den typen av utbildning bidrar till ett stort tapp av personal. Samtidigt hamnar de unga arbetstagare (19-27 år) som blir kvar i restaurangbranschen tidigt i ledarroller, trots att de har begränsad eller ingen kunskap om arbetsledning.

Projektets syfte är att undersöka unga ledares (köksmästare, hovmästare, food and beverage managers m fl) dagliga arbete och att beskriva och förstå de unga arbetstagarnas process från ”novis till expert”, (becoming a leader); belysa förhållandet mellan organisationsformer, tidsanvändning, den fysiska och psykosociala arbetsmiljön med hjälp av organisationsteoretiska perspektiv.

Projektet tar avstamp i följande frågeställningar:

1. Hur blir en ung arbetstagare ledare i restaurangbranschen, hur utvecklas förmågor och auktoritet? Hur lär man sig att bli ledare?
2. Vilka faktorer bidrar till att unga personer blir tilldelade ledande positioner. Hur ser unga ledare själva på sitt tilldelade ledarskap? hur sker deras introduktion till ledarrollerna?
3. Vilka strukturer är det som främst styr det unga ledarskapet?

I projektet beaktas även variabler som könsidentitet, etnisk tillhörighet och sexuell läggning förutom ålder i förhållande till de praktiker som formar ungt ledarskap. Projektets forskningsfokus ligger på unga personer i ledande positioner och deras arbetsmiljöer på mindre och medelstora restauranger i Sverige. Tolkningen av studiens resultat sker utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med utgångspunkt i praktikteori. Analysen av praktikerna förväntas visa hur de formar respondenternas yrkesroller och deras väg till ledarskap (becoming) i det dagliga arbetets innehåll och utförande och hur möjlig förändring kan förstås, uttryckas och initieras. Resultaten kan bidra till åtgärder för att underlätta de unga ledarnas dagliga arbete och förändra deras yrkesroller med hjälp av kunskap- och kompetensutveckling genom högre utbildning, samt via personalutbildningar där mentorskap kan ingå. De identifierade arbetspraktikerna förväntas även bidra till kunskap om vad som kan motivera de unga arbetsledarna att fortsätta i restaurangbranschen och hur den motivationen kan bidra till förändring av attityder och relationer på arbetsplatserna