Preventivmedel och hormonbehandling hos kvinnor

Forskargruppens studier är inriktade på olika aspekter av antikonception (preventivmedel) och "klimakteriebehandling" (Menopausal Hormone Therapy - MHT).

Studierna berör:
1. Relationen mellan användning av olika preventivmedel och risken att infekteras med humant papillomvirus (HPV), utveckla cellförändringar (dysplasi) och i förlängningen risken att utveckla cancer i livmoderhalsen (cervixcancer).' Tidigare systematiska översikter har påvisat ett tydligt samband mellan användning av kombinerade p-piller och risken för cervixcancer. Andra systematiska översikter har visat en tydligt lägre risk för cervixcancer hos kvinnor som använt spiral. En stor brist med de senare studierna är att man inte kunnat separera olika typer av spiraler (hormonspiraler, kopparspiraler och äldre plastspiraler). Det förefaller som att riken är lägst för kvinnor som använt kopparspiraler men resultaten är mycket osäkra.Gruppens forskning är nu i inriktad på att epidemiologiskt studera risken för HPV-infektion (en förutsättning för att få cervixcancer) och dysplasi i relation till användning av de olika spiraltyperna var för sig. Vidare planeras studier av upptag av koppar i vävnad från livmoderhalsen samt experimentella studier av koppars effekter på utryck av virusassocieradde proteiner i vävnad från livmoderhalsen.

2. Trots en god tillgänglighet och ett stort utbud av högeffektiva preventivmetoder använder många kvinnor och par inte de mest effektiva preventivmedlen. Stora brister i rådgivningen har identifierats. Under senare år, efter covid-19 pandemin, har användningen av telemedicin ökat dramatiskt men jämförande studier av användning av telemedicin inom. preventivmedelsrådgivning saknas. I en stor randomiserad kontrollerad studie avser via att jämföra en standardiserad rådgivning med hjälp av telemedicin (videosamtal) med traditionell rådgivning "på plats". Användning, av högeffektiva preventivmedel liksom eventuella graviditeten efter rådgivningstillfället kommer att följas upp under två år. Barnmorskors och deltagares upplevelser av rådgivningen kommer att studeras med kvalitativa metoder.

3. 1-2% av alla kvinnor kommer i klimakteriet innan 40 års ålder - sk prematur ovariell insufficiens (POI). Ytterligare ett antal kvinnor tvingas av olika orsaker att operera bort båda sina äggstockar innan 40 års ålder och kommer då också "på kirurgisk väg" in i ett för tidigt klimakterium. Dessa tillstånd är förenade med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och benskörhet varför behandling med kvinnliga könshormoner, sk MHT, rekommenderas för att minska framtida risk för sjukdom och för tidig död. Många kvinnor får dock aldrig behandling, eller väljer att avsluta behandlingen i förtid, varför det föreligger en påtaglig underbehandling. Storleken på denna underbehandling och orsakerna därtill är ofullständigt kända. Vi avser nu att i kommande studier fördjupa kunskapen om följsamhet till behandlingen, orsaker till underbehandling och konsekvenser därav. Vidare avser vi att validera registerdata avseende kirurgi för att på ett säkrare sätt kunna uttala oss om förekomsten av "kirurgiskt" för tidigt klimakterium.

Samarbeten
Niklas Envall, KI
Anna-Clara Spetz Holm, Linköpings Universitet
Micaela Sundell, Linköpings Universitet
Annika Idahl, Umeå Universitet - GynOp registret
Carl-Johan Östgren, Linkpings Universitet - Ansvarig för SCAPIS kohorten