Behandling vid dysmeli eller amputation (TUMA)

Forskargruppen undersöker konsekvenser av dysmeli, när en arm, ben eller del därav saknas vid barnets födsel, eller en amputation. Forskningen handlar om hur insatser som kirurgi, träning av funktion och aktivitetsutförande, behandling av fantomsmärta, ortopedtekniska och andra hjälpmedel, samt miljöanpassningar kan påverka möjligheterna till ett aktivt och självständigt liv. Forskarna har bland annat undersökt när, vid vilken ålder, barnen lämpligast kan förskrivas en myoelektrisk handprotes och nyttan av en sådan protes på lång sikt.

Forskarna undersöker även hur man kan förebygga överbelastning och smärta hos armamputerade, där man i en interventionsstudie jämför användning av en enkel handprotes med en handprotes med flera greppmöjligheter och avseende överbelastning och smärta. Forskarna har också studerat hur man effektivast kan undvika amputation hos personer med diabetes genom att bland annat undersöka risk- och skyddsfaktorer för användning av ortopediska skor bland personer med diabetes och fotkomplikationer.

För att studera och mäta effekten av behandlingarna behövs utvärderingsinstrument med god psykometrisk kvalitet, därför utvecklar och validerar forskarna enkäter och observationsbaserade tester. Exempel på forskningsprojekt inom gruppen är Bedömning av förmågan att styra en myoelektrisk protes - Assessment of Capacity for Myoelectric Control (ACMC) och Psykometriska egenskaper hos två bedömningsinstrument för barn med hemiplegisk cerebral pares - Childrens Hand-use Experience Questionnaire och Pediatric Evaluation of Disability Inventory samt Validering av självskattningsversionen av IPPA (Individually Prioritized Problem Assessment).

Forskarna i Tuma samarbetar med specialistenheter såväl nationellt som internationellt, främst inom Europa och i Nordamerika, men till viss del även i Afrika och Asien.

Kontaktperson är också affilierad professor Liselotte Hermansson, kontaktas på liselotte.hermansson@regionorebrolan.se