Återkomst till arbetslivet efter förvärvad hjärnskada

Bakgrund
Personer som förvärvar en hjärnskada riskerar långtidssjukskrivning, eller att utestängas från arbetsmarknaden. Under senare år har intresset att studera återgång i arbete efter förvärvad skada vuxit sig starkare. Enligt hjärnskadeförbundet Hjärnkraft förvärvar ca 70 000 personer hjärnskador årligen i Sverige. Många av dem är i arbetsför ålder och endast ca 35-41 % av de drabbade återkommer i arbete i Sverige. Mot denna bakgrund är det angeläget att studera arbetsrehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada.

Syfte
Det övergripande syftet var att studera möjligheter och hinder för personer med förvärvad hjärnskada att återgå i arbete och vilken betydelse återgång i arbete har för dessa personers livskvalitet.

Delstudiernas syfte är att:

• öka kunskapen om personer med förvärvad hjärnskadas erfarenheter av möjligheter och hinder för framgångsrik återgång i arbete.
• undersöka stödpersoners uppfattning om att vara ett stöd för personer med förvärvad hjärnskada i arbetsrehabiliteringen
• undersöka förändringar av livskvaliteten i relation till återgång i arbete för personer med förvärvad hjärnskada
• identifiera faktorer som hindrar återgång i arbete för personer med förvärvad hjärnskada

Studie I
Delstudien är en kvalitativ studie med tio informanter som förvärvat en hjärnskada, i åldrarna 18-65 år. Alla hade återkommit i arbete minst halvtid (20 timmar i veckan) ett år efter skadan. Delstudien design var en kvalitativ intervjustudie, och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre teman 1) individuellt anpassat 2) motivation och 3) kognitiv och social förmåga. Dessa faktorer ökade enligt informanterna möjligheten att återgå i arbete.

Studie II
Även denna studie var en kvalitativ intervjustudie, med informanter som identifierades av intervjupersonerna i studie ett. Informanterna utgjordes av nio stödpersoner, sex kvinnor och tre män, som varit ett stöd i arbetsrehabiliteringen för personer med förvärvad hjärnskada. Analysen följde kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att stödpersonerna uppfattade sin roll som multidimensionell i stödet till personer med förvärvad hjärnskada. Tre övergripande teman om stödpersonernas uppfattning om sin roll framkom: 1) engagemang, 2) anpassning och 3) samarbete. Dessa tre teman var viktiga komponenter för en lyckad återkomst i arbetslivet för personer med förvärvad hjärnskada.

Studie III
Delstudie tre var en kvantitativ studie med data från kvalitetsregistret WebRehab Sweden. Mätningar i registret görs vid inskrivning, utskrivning från sjukhus samt ett år efter insjuknandedatum. Inkluderade personer i studien var de som arbetat minst 50 % före skadan, var 100 % sjukskrivna vid utskrivning från sjukhuset samt återkom i arbete minst 50 % vid uppföljning. Som livskvalitetmått användes EQ5D - European Quality of life – 5ive dimensions. Materialet analyserades med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att personer med förvärvad hjärnskada som återgår i arbete efter skadan ökar sin livskvalitet mer fram till uppföljningen ett år efter skadan jämfört med de som inte kunnat återgå i arbete. Vidare framkom att livskvaliteten ökade mer bland de som hade en högskoleutbildning, en god fysisk förmåga, och fick sitt körkort tillbaka.

Studie IV
Även i denna studie användes data från WebRehab Sweden. Materialet analyserades med relativ risk alltså sannolikheten för att en viss faktor som personen exponerats för (exempelvis ett visst kön), dividerat med det totala antalet deltagare. Risken kan variera mellan 0 och 1 (0–100 procent). Även det 95 procentiga konfidensintervallet för varje riskkvot beräknades och Chi-2 med Fishers exakta test användes för att beräkna p-värdet, som ansågs statistiskt signifikant vid < 0,05. Av resultatet framkom att vara kvinna, född utanför Sverige, lägre utbildningsnivå och inga barn i hushållet hade ett negativt samband med möjligheten att återgå i arbete. Vidare visade det sig att ha afasi, längre sjukhusvistelse, låg fysisk funktionsförmåga, låg kognitiv funktionsförmåga, hög nivå av smärta och besvär, samt hög nivå av oro och nedstämdhet minskade möjligheten att återgå i arbete. Ytterligare faktorer som visade ökad risk för att inte kunna återgå i arbete var att inte klara sin hygien själv, inte kunna genomföra sina huvudsakliga aktiviteter, inte få sitt körkort tillbaka, vara missnöjd med rehabiliteringen samt sakna inflytande över sin rehabilitering och sin rehabiliteringsplan.