Kvinnohälsa i ett livscykelperspektiv

Forskargruppens syfte är att studera faktorer relaterade till ohälsa och sjuklighet vid olika tidpunkter i livet. Huvudtemat är prevention; dvs faktorer som är av betydelse för att förebygga sjuklighet både på kort- och lång sikt för kvinnan, samt hur den intrauterina miljön kan påverka det ofödda barnets framtida hälsa och sjuklighet.

Projekt inom forskargruppen berör intrauterin prägling, graviditetsrelaterade komplikationer, identifiering av riskfaktorer för att undvika förlossningsskador samt senare sjuklighet i diabetes och kardiovaskulär sjuklighet samt studier som berör prevention av oönskade graviditeter. Intrauterin prägling studeras genom att analysera placenta biomarkörer (mikroRNA och proteinuttryck) och dess betydelse för fostrets tillväxt. Studier hur/om Covid-19 infektion påverkar fostret via placenta förändringar pågår. Graviditetsdiabetes är en stark riskfaktor för senare typ 2-diabetes och associerat med en ökad risk för kardiovaskulär- och njursjukdom. Förutom långtidsrisker för kvinnans hälsa, vet vi att höga blodsockervärden under graviditet påverkar fostret (prägling), ger risk för att fostret blir stort för tiden och sekundärt bidrar till förlossningsskador för mamma och barn.

Pågående och planerade studier fokuserar på att identifiera vilka kvinnor som har högst risk för förlossningsskador, förbättra handläggning under graviditet och genom individualiserad medicinsk bedömning identifiera de som senare får typ 2-diabetes och risk för kardiovaskulär- och njursjukdom. Syftet på sikt är att kunna utveckla förebyggande interventioner för dem som behöver det mest. Smärtlindring under förlossningen och dess betydelse för förlossningsupplevelse studeras via ett doktorandprojekt. Syftet är att identifiera faktorer i samband med smärtlindring som kan vara negativa eller positiva för förlossningsupplevelsen. Genom en bra förlossningsupplevelse kan risken för framtida kejsarsnitt minska, vilket i förlängningen minskar risker för mor och barn vid framtida förlossningar. Mödrahälsovården screenar och bedriver förebyggande arbete inom olika områden. Aktuella studier berör förlossningsupplevelse generellt, föräldraskapsstöd och identifiering riskfaktorer såsom alkoholanvändning under graviditet. Oönskade graviditeter och ouppfyllt behov av preventivmedel är stora globala hälsoutmaningar. Sverige har en hög andel oönskade graviditeter och flest upprepade aborter i EU. Socioekonomiskt utsatta grupper tenderar att prioritera attribut hos mindre effektiva metoder och löper betydligt större risk att avbryta sin preventivmetodanvändning, vilket i sin tur ökar risken för oönskade graviditeter och aborter. Pågående studier fokuserar på rådgivningens betydelse och långverkande reversibla preventivmedel (LARC). Studier avseende graviditetsintervallen duration och risken för negativa utfall som låg födelsevikt och maternell depression pågår; korta graviditetsintervall rapporteras oftare även som oönskade. Prematur ovariell insufficiens drabbar 1-2% av alla kvinnor, dvs de kommer i klimakteriet före 40 års ålder. Menopausal hormonbehandling, MHT, rekommenderas för att minska framtida risk för sjukdom och för tidig död. Många kvinnor får dock aldrig behandling, eller väljer att avsluta behandlingen i förtid. torleken på denna underbehandling och orsakerna därtill är ofullständigt kända.
Vi avser nu att i kommande studier fördjupa kunskapen om följsamhet till behandlingen, orsaker till underbehandling och konsekvenser därav. Cervixcancer prevention med HPV-screening bedrivs för att förhindra lidande och sjukdom men också för att öka möjligheter för jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. HPV är starkt kopplat till cervixcancer men också till andra genitala cancrar i vagina och vulva. För att vidareutveckla HPV-screeningen bedrivs olika projekt. Flera projekt fokuserar på att identifiera markörer som kan påvisa utveckling av cellförändringar men även hur spiralanvändning kan påverka detta förlopp. Målet är att finna metoder för att i screeningen mer precist kunna identifiera de kvinnor som visar sig inte ha en ökad risk för cancerutveckling och samtidigt undersöker vi vad detta skulle ha för hälsoekonomiska effekter. Screeningstudier med registerdata från nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention samt en prospektiv kohortstudie pågår för att undersöka om det är säkert att gå över till enbart HPV i uppföljning av redan etablerade cellförändringar och efter behandling av dessa, men också om självprovtagning kan ersätta all provtagning inom screeningverksamheten. Utöver screeningstudier pågår studier vid etablerad vaginal och vulvacancer och där vi vill utvärdera förekomst av HPV och HPV relaterade karakteristika kopplat till patienternas prognos.

Samarbeten
Erik Schwarcz, Region Örebro län