Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

Överraskande enkelt att sluta konsumera

En kvinna lagar kläder. Man ser händer och jeans och en sax.

Deltagarna i studien berättar att de lärt om på flera sätt. Det kan handla om att laga kläder men också det forskarna kallar kritiskt lärande att till exempel sätta fingret på vad som är ett meningsfullt liv.

Örebroforskare har studerat personer som frivilligt har minskat sin konsumtion.
– Flera av deltagarna i vår studie tyckte att det varit överraskande enkelt och befriande att ta de första stegen mot minskad och medveten konsumtion, säger Åsa Callmer, forskare i sociologi.

Åsa Callmer

Åsa Callmer

– Men att långsiktigt leva hållbart och inte vara en del av överkonsumtionen i samhället är inte lika enkelt. Det krävs att man lär om på flera sätt och får stöd från vänner, familj och grannar för att klara utmaningen, fortsätter Åsa Callmer. 
 
Hon har tillsammans med Magnus Boström undersökt vad som krävs för att minska sin konsumtion och hur människor som gör det upplever förändringen.
 
Till skillnad från tidigare studier, visar Örebrostudien att deltagarna upplever de första stegen som relativt enkla och dessutom befriande.
 
– Detta kan tyda på en normförändring från masskonsumtion i vissa sociala grupper, säger Magnus Boström, projektledare och professor i sociologi.

Sluta med impulsköp 

Magnus Boström.

Magnus Boström

De första stegen kan handla om att sluta med impulsköp, främst köpa second-hand, att äta mer växtbaserad mat, eller att minska på energianvändningen i vardagen.
 
– Tid är ofta en begränsande faktor men majoriteten av deltagarna i studien beskriver hur mindre konsumtion frigör tid för sådant de tycker är mer meningsfullt, säger Magnus Boström.
 
Forskningen visar att dessa åtgärder för minskad konsumtion kan vara ett steg i en djupare och mer långsiktig förändring av både tankesätt och livsstil. Deltagarna i studien beskriver hur de lärt om på flera sätt – från praktiskt lärande, att till exempel laga kläder, till kritiskt lärande, att sätta fingret på vad man tycker är ett meningsfullt liv.
 
– I ett samhälle där konsumtion ofta ses som lösningen på problem och en väg till självförverkligande krävs medvetna insatser och stöd från andra för att klara utmaningen att hålla sig på en mer hållbar nivå, säger Magnus Boström.

Dela verktyg med grannarna 

– Det kan handla om att dela verktyg och trädgårdsredskap med grannarna, utbyta tips online med personer som har liknande mål, eller gå med i en studiecirkel. Men för de allra flesta är de nära vännerna och familjen allra viktigast. Det är tillsammans med dem vi verkligen förhandlar vilken konsumtion som vi finner nödvändig, fortsätter Magnus Boström.
 
Många deltagare i studien tar upp presenter som ett utmanande område.
 
– De vill inte verka ogenerösa och deras berättelser beskriver ett slags ”glasgolv” som sätter gränser, eftersom konsumtionen är en integrerad del av våra relationer och vi har svårt att umgås, fira och visa omtanke utan den. För att komma vidare i sin ambition behöver de utforska nya uttryck för omsorg och omvärderar vad generositet är, säger Åsa Callmer.

– Vissa deltagare har börjat genom att testa att köpa presenter secondhand eller att ge av sin tid, till exempel en korg med egenplockad svamp. En deltagare berättar att hon har gett böcker ur sin egen bokhylla och att det blivit väldigt uppskattat, säger Åsa Callmer.

Börjar slå rot

– Socialt stöd är viktigt för att lyckas med en livsstilsförändring. Spännande är att studien visar att mer hållbara normer börjar slå rot i olika sociala grupper, säger Magnus Boström.
 
För att ta ytterligare steg i sin konsumtionsminskning uttrycker deltagarna i studien också ett behov av institutionellt stöd, som vinterunderhållna cykelbanor, kortare arbetstid och att varor ska prissättas på ett sätt som mer rättvist speglar sociala och ekologiska kostnader.
 
– Den individuella nivån och samhällsnivån behöver samverka för att skapa bättre förutsättningar för en framtid där vi lever i harmoni med både planeten och oss själva, säger Magnus Boström.

Tips för att klara konsumtionsminskningen

Alla deltagares processer för att minska sin konsumtion är olika och anpassade utifrån deras förutsättningar, men några generella tips finns för att göra det lättare.

1. Sätt upp och följ regler

Att skapa tumregler och minskningsmål kan förenkla och motivera. Men var flexibel och omförhandla vid behov för att undvika onödig skuld eller skam. Sträva efter en balans som fungerar långsiktigt.

2. Omformulera mening

Reflektera över betydelsen av konsumtion och hitta nya sätt som ger mening. Det finns kanske andra sätt att visa omsorg än att köpa presenter och andra sätt att tillfredsställa intressen utan att konsumera nytt? Inspireras av andra som är nöjda med mindre.

3. Utveckla hållbarhetskompetenser

Lär dig nya färdigheter som underlättar hållbarhet, som att handla secondhand, planera matinköp, laga vegetariskt, reparera kläder och prylar, eller optimera energiförbrukning. Nyfikenhet och vilja att lära är nyckeln.

4. Lev och fostra med omsorg

Konsumtionsminskning drivs ofta av omsorg för miljö och klimat. Men ibland hamnar sådan omsorg i konflikt med andra värden, som relationer och personlig hälsa. De i studien som kommit längst i sin konsumtionsminskning visar på en förmåga att kombinera omsorg för det lilla med det stora, som att cykla till jobbet både för klimatet och motionen, eller att minska sitt flygande av omsorg för sina barn. Fundera på hur en enklare livsstil kan ge ökad livskvalitet för fler.