Hedersförtrycket i Göteborg har fördubblats på fem år

– Resultaten visar att staden har stora utmaningar när det gäller att förebygga den utsatthet som har ökat, säger Rúna Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.

Tillsammans med Jan-Magnus Enelo, lektor i sociologi vid Örebro universitet, har hon följt upp undersökningen som för fem år sedan visade att var sjätte niondeklassare i Stockholm, Göteborg och Malmö lever under hedersnormer. Den uppföljande studien, som genomfördes enbart bland elever som går i årskurs nio i Göteborg, visar att andelen ungdomar som lever med oskuldsnormer och våldsnormer har fördubblats sedan 2018.

– Det huvudsakliga resultatet visar att våldsnormer bidrar till att flickor och pojkar riskerar att utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld, säger Rúna Baianstovu.

Flickor och pojkar som lever med oskuldsnormer får i högre utsträckning än andra ungdomar sina liv begränsade, exempelvis genom att inte få vara med på skolresor, umgås med vänner på fritiden, och delta i lektioner om sexualitet, samtycke och relationer.

– Andelen ungdomar som lever med oskuldsnormer har fördubblats sedan förra undersökningen. Samtidigt rapporterar färre att de får sina liv begränsade jämfört med studieresultaten från 2018, säger hon.

Studien visar också att oskuldsnormer och våldsnormer ökar med inneslutning. Exempel på det är segregation som följd av att man tillhör en minoritetsgrupp eller diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden. Å andra sidan bidrar ekonomisk, politisk, religiös, social och kulturell rörlighet till att luckra upp dessa normer.

Förtroende för religiösa ledare har ökat hos ungdomar

Den största förändringen, om man jämför med undersökningen som gjordes för fem år sedan, handlar om var ungdomarna skulle vända sig för att få stöd och hjälp. Ungefär 60 procent av ungdomarna som lever med oskuldsnormer känner förtroende för religiösa ledare. I den föregående undersökningen uppgav 12 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna att de hade tillit till religiösa företrädare.

– Vi ser en generell ökning, men den är mest påtaglig hos unga som lever med oskuldsnormer. En förklaring kan vara att religionen har fått större betydelse i ungdomarnas och deras familjers liv, säger Jan-Magnus Enelo.

Förutom religiösa ledare har även förtroende hos unga för socialtjänsten och organisationer som arbetar mot våld ökat. Samtidigt visar studien att färre ungdomar vet var de skulle vända sig för att få hjälp eller stöd på grund av sin situation.

– Förtroende är något som skapas i samspel mellan individer, grupper av människor och samhället. Här har offentliga verksamheter stor möjlighet att påverka de utsattas möjlighet och vilja att söka stöd och hjälp, säger Rúna Baianstovu.

Samma rekommendationer som fem år sedan

För fem år sedan resulterade kartläggningen av hedersvåld och förtryck i storstäderna i en handlingsplan. Där finns förslag på förebyggande arbete och insatser inom en rad områden som skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Och enligt Rúna Baianstovu och Jan-Magnus Enelo är den fortfarande lika aktuell.

– Det gäller att fortsätta arbetet för att möta våldsutsattheten, men man får inte missa det förebyggande arbetet, säger Rúna Baianstovu.

– Vår slutats är att Göteborg har goda möjligheter att verka för att alla unga ska få ett liv utan försvårande begränsningar och våld, oavsett kön, ålder, socioekonomiska förhållanden, nationell bakgrund och religion, säger Jan-Magnus Enelo.

Nya sätt att studera heder på

Forskarna understryker även behovet av nya metoder för att mäta och studera heder på. Därför har de, som en del av enkätstudien, också testat nya frågor på de 900 ungdomar i Göteborg som har deltagit.

– Hedersfrågan har gått sin egen väg i Sverige och tappat kontakt med det internationella forskarsamhällets metoder och definitioner. I vårt framtida arbete är ambitionen att närma oss den internationella forskningsfronten, säger Rúna Baianstovu.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Unsplash och privat