Folkbibliotek i samverkan för att adressera sociala problem

I Sverige finns enligt Kungliga biblioteket cirka 1000 folkbibliotek vilka i huvudsak drivs av kommuner. Utöver att tillhandahålla böcker samt andra medier är bibliotek av få icke-kommersiella samlingsplatser i det offentliga rummet. Det bidrar till att bibliotek ofta blir ett rum för grupper som är marginaliserade och/eller saknar ekonomiska medel för att vistas i kommersiella rum.

 Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att folkbiblioteken adresserar sociala problem genom att agera utöver sitt grunduppdrag att tillgängliggöra information. Det inbegriper olika former av program riktade mot särskilda målgrupper vilka är, eller antas vara, socialt marginaliserade. I några kommuner finns så kallade bibliotekssocionomer som kan fungera som en länk till biblioteksbesökare med behov av socialt stöd. Ett annat exempel på samverkan mellan bibliotek och socialtjänst är Letterbox Club; en insats som vänder sig till barn i kontakt med socialtjänsten vilka får ta del böcker och pedagogiska spel. Det saknas dock systematiserad kunskap om dels utbredningen av denna typ av samverkan, dels hur samverkan utformas i olika kommuner. Det är angeläget att fylla denna kunskapslucka för att öka förståelsen för vilka potentiella mervärden som skapas för marginaliserade grupper när bibliotek samverkar med andra sociala aktörer.

Projektet syftar till att kartlägga samverkan, som adresserar sociala problem, mellan svenska folkbibliotek och andra samhällsaktörer, samt att öka förståelsen för de möjligheter och utmaningar som finns med denna samverkan. Material till projektet samlas in via enkäter till samtliga svenska folkbibliotek samt uppföljande intervjuer med företrädare inom verksamheter där samverkan förekommer.