Federala dimensionen av EU-rätten

Detta projekt syftar till att belysa hur befogenheterna delas mellan medlemsstaterna och unionen. Den undersöker särskilt hur domstolen och andra aktörer bidrar till att utforma dessa maktförhållanden. Projektet tar också ett normativt synsätt och överväger hur domstolen och de andra EU-institutionerna borde hantera med dessa frågor med tanke på strukturen för EU: s rättsordning. Forskningen hittills är kritiskt mot hur EU-institutionerna har tagit sig an dessa frågor, vilket tyder på att det finns en tendens att anta en "centraliserande" strategi för utövandet av unionens kompetenser på bekostnad av legitim nationell mångfald. En del av det teoretiska ramverket för detta projekt publicerades i en artikel med titeln ' The Legal Basis for EU Criminal Law Legislation- A Question of Federalism?’ i juni-numret av European Law Review (2018). Som en specifik del av denna forskning analyserar jag subsidiaritetsprincipen som en särskild skyddsmekanism för federalism. Inom ramen för denna del av min forskning undersöker jag både EU: s materiella och processuella straffrättsliga behörighet samt allmän inre marknadsrätt. Jag har analyserat såväl politisk som rättslig kontroll av subsidiaritetsprincipen samt teoretiska aspekter av subsidiaritetsprincipen. Min forskning föreslår att EU-lagstiftning endast bör antas för att rätta till eller åtgärda gränsöverskridande marknadsmisslyckanden eller för att skydda gränsöverskridande intressen. Forskning ställer sig därmed kritisk till huruvida EU-lagstiftaren i tillräcklig utsträckning har beaktat subsidiaritetsprincipen när man föreslår lagstiftning. Min senaste artikel om subsidiaritet kopplad till denna del av projektet heter '' National Parliaments and Political Control of EU Competences- A Sufficient Safeguard of Federalism'' publicerades i novembernumret av European Public Law (2018).

Publikationer: